Sida 158
Drotset och marsk. Drotset. 124 Den svenska medeltiden i egentlig mening. Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen. $ 18. Förvaltningen. Länen. Litteratur: A. A. v. Stiernman, Svea och Géta Héfdingaminne I, II (1835, 36). Styffe, Bidrag till Skand. hist. IV, s. XCV ff.; V,s. XIV f. Styffe, Skandinavien under unionstiden (1880). Jfr i öfrigt bok I 3 7. I jarlens ställe finner man i senare hälften af 1200¬ talet sveahertigen (dux Sveonum); det var emellertid en institution af kort varaktighet och af dunkel betydelse.! Därjämte framträdde snart drotset (drots) och marsk såsom de högsta ämbetsmännen; båda hade tillhört hirden. Här¬ ledningen af drotset är omtvistad.? I marsk återfinner man det tyska marskalk; titeln torde sålunda svarat mot det äldre 'svenska stallare (lat. stabularius) och betecknade den, som hade tillsyn öfver konungens hästar. En »sta¬ bularius» omtalas i urkunderna 1220; drotseten (dapifer) forst 1276; en »marskalkus» 1268.2 Om drotsetens och marskens verksamhet saknar man till en bérjan alla upp¬ lysningar; timbetenas nya betydelse framgår emellertid däraf, att marsken Torgils Knutsson blef förmyndare för Birger Magnusson och att drotseten Matts Kettilmundsson liksom senare Knut Jonsson öfvertog ledningen af förmyn¬ darregeringen för Magnus Eriksson. Först under dennes tid finner man några upplysningar åtminstone om drotsetens? befogenhet. I fullmakten för drotseten herr Nils Abjörnsson 1335 (SD. III, n. 3140) heter det nämligen, att han »med vårt råd» (cum consilio nostro) skulle styra slott, fästen, sakören, gods, domar och andra rättegångssaker. Fullmakten synes dock närmast ha gällt ' Jfr H. Hildebrand, Sveriges Medeltid II, s. 30. ? Ordet skulle antingen betyda »den, som sitter fram ratterna> eller »den, som sitter med följet, hirden>, är dess chef. Jfr Tamn, Etymol. Ordbok. 3 Listor på ämbetenas innehafvare till 1347 i Linders disp. Om sv. lagmännens ställning. + Konungens drotset är ännu det vanliga under 1300-talets förra hälft, liksom konungens marsk; drozati i Sverike under samma århundrades senare hälft.
