Sida 62
Det germani¬ ska konunga¬ dömet. 28 Från äldsta tider till midten af 1200-talet. skaffande. Det blef under 1200-talet ganska vanligt att på dödsbädden genom testamente frigifva sina trälar. Birger jarl uppgifves, måhända i första hand för Östergöt¬ land, ha förbjudit gäfträldom. Åtminstone från senare hälften af 1200-talet hette det vidare i lagarna »gånge alltid barn å bättre halfva», d. v. s. om en af föräldrarne var fri, blef barnet fritt. Upplandslagen förbjöd att sälja kristen man,! äfven om han vore träl — såldes han, blef han i och därmed fri — och upphäfde till och med under vissa förutsättningar träldomens ärftlighet (UL. ÄB, 19). Trälens ställning i det hela var för öfrigt i svealagarna väsentligen förbättrad.? Fullständigt försvann dock ej träldomen förrän under förra hälften af 1300-talet. $ 6. Konungadömet. Litteratur: C. J. Schlyter, Om konungaval, eriksgata, kröning och kungliga rättigheter enligt Sveriges gamla lagar (1836, Juridiska afhandlingar I). C. J. Schlyter, Om det i Smålandslagens kristnu¬ balk fl. I införda till en förlorad konungabalk hörande stadgande, som angår eriksgatan (Jurid. Afh. II, 1879, jfr Kjellén, Om eriks¬ gatan s. 72). R. Tengberg, anf. arb. kap. III (1875). H. Hildebrand, Sveriges Medeltid II, kap. 1 (1884). P. Fahlbeck, Den s. k. striden mellan svear och götar (Hist. Tidskrift 1884). Key-Åberg, Om konunga- och tronföljareval (Ak. afh. 1888). K. Lehmann. Abhand¬ lungen zur german. insbesondere nordischen Rechtsgeschichte. I. Die Gastung (1888; jfr rec. af Amira i Gétt. gel. Anz. 1889). R. Kjellén, Om eriksgatan (1889; jfr rec. i Hist. Tidskr. 1890). Key-Aberg, Ytterligare några ord om eriksgatan (Hist. Tidskr. 1890). Konungadömet är urgammalt hos germanerna, ehuru det icke hos alla är af lika hög ålder. Det är äldre hos de östgermaniska än de västgermaniska folken. När det hos de förra har uppkommit, undandrager sig vår kun¬ skap. Själfva ordet konung är samgermaniskt och be¬ sliktadt med chunni, kyn, släkt eller ätt; det betecknar ' »Havi engin kristin vald kristnen at selise, py at Krister var selder ok pa lésti Krister alle kristne», UL, KpB., 3. > »Hvad ofralst folk gér eller ljuter, vare gildt i böter som alla frälse>» (undantag för husbondefolket), UL, Manh. 6: 5.
