Sida 380
346 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680). § 42. Prästerskapet. Litteratur: Privilegia ... gifna biskoparne och menige pristersk. i Sverige och thess underliggiande landskap (tr. 1650, 1676). Res. pa prastersk. besvar (Stiernman, I, II och Bih.). J. Rudbeckius, Privilegia queedam doctorum ... et denique minister. ecclesiast. in inclyto regno Swecie .. . concessa et indulta (1636). Jfr i öfrigt un¬ der 2 39. Présterskapets Prästerskapet hade genom reformationen ater bragts 1 utveckling till ungefär samma förhållande till det borgerliga samhället ett riksstånd. é oe som på de äldre landskapslagarnas tid. Prästerna kunde ater träda 1 äktenskap och bilda familj! samt skulle, om än med vissa undantag, åter vara i »bondelagum». De represen¬ terade vidare alltför viktiga kulturintressen, för att icke deras medverkan snart skulle påkallas vid samhällsarbe¬ tet. Det var icke blott i den evangeliska läran, som de skulle undervisa allmogen, utan de fingo äfven genom om¬ ständigheternas tvång öfvertaga undervisningen i allmänhet och representerade under nära hundra år nästan ensamma den lärda bildningen. Prästerskapets ställning bland de öfriga samhällsklasserna var dock att börja med något sväf¬ vande. Landsprästerna stodo allmogen nära och slöto sig, såsom nämnts, under hela 1500-talet ihop med den vid riks¬ dagarna, medan biskcpar, superintendenter och stadspräster samt skolmästare bildade en högre, förnämligare grupp. På kyrkomöten sammanfördes dock det högre och lägre prästerskapet. Kampen mot liturgien närmade dem än mer till hvarandra, och vid 1600-talets inbrott stodo de som en sammansluten klass. När riksdagens former 1617 ord¬ nades, erhöll prästerskapet också särskildt rum vid de all¬ männa mötena. Detta upprepades och erkändes å nyo i 1634 ärs RF., och 1650 fick det omsider i sina privilegier svart på hvitt på att det utgjorde ett eget stånd i riket. Prästerskapets Det hade under tiden utvecklat en ny betydelse. 1593 politiska roll. och 1594 hade det stått i främsta ledet i striden mot Sigis¬ mund för landets religion och lagbok. Det var präster¬ ! Bestämmelser härom på 1540-talet antagligen under Normans inverkan, Hist. Tidskr. VII. s. 197, 198.
