Sida 288
Interimsrege¬ ring. 254 Det nya konungadémet pa landslagens grund (1521—1680). herre utöfver Ingermanland». Kristina kunde tillägga de stora eröfringarna: (hertiginna i) Bremen, Verden, Stettin¬ Pommern, Cassuben och Venden, (furstinna till) Riigen, (fröken, efter kröningen fru, öfver) Wismar; Karl X tillade Skåne och Livland (hertig till) och dessutom den pfalziska familjetiteln: »pfalzgrefve vid Rhen, i Bäjern, till Jilich, Cleve och Berg hertig». Tillförordnad (interims-Yregering (jfr & 34). Karl IX hade, när han 1605 lämnade Sverige, uppdragit regeringen åt drottningen samt hertig Johan och rikets råd. Gustaf Adolf öfverlämnade alltifrån 1621 under sina upprepade krigståg en del af regeringen åt ett antal riksråd, som skulle ordi¬ narie residera i Stockholm, och gaf dem instruktioner att rätta sig efter.1 I RF. 1634 stadgades, att under konungs utrikes resa eller sjukdom skulle de fem höga ämbetena stå regeringen före, samt att om vid konungs frånfälle inga arf¬ vingar funnes och ingen efterträdare vore, regeringen skulle öfvertagas af desamma med rådets råd, tills råd och ständer förenat sig om ny konung. När Karl X 1655 lämnade Sverige, anförtroddes regeringen hemma åt riksrådet, som för det ändamålet erhöll en utförlig instruktion (!/, 1655), och en snarlik ställning intog riksrådet i hufvudstaden under Karl XI:s frånvaro i danska kriget, dock med stän¬ digt aftagande inflytande. $ 32. Furstendömen, lifgeding och brudskatter. Litteratur: Erik Sparre, Pro rege, lege et grege (tr. 1854). Svenska riksdagsakter I, n. 245 ff.; bih. n. 110; Il, n. 2568 ff.; s. 354—363; III, n. 119—121. K. Car] IX:s rimchrénica ...jämte bilagor (1759). Handl. om hertig Johan af Östergötland (Loenbom, Sv. Ar¬ chivum I). K. A. Bomansson, Hertig Johan och hans tid (1862). A. G. Ahlqvist, Om aristokrat. förhållande till konungamakten under Johan III:s tid I (1864). 0. Jönsson, Om sv. hertigdömen (Ak. afh. 1865). F. Westling, Hertig Karls furstendöme under åren 1568— 92 (Ak. afh. 1883). E. Hildebrand, Hert. Johans och Karls till¬ tänkta samregering 1568 (Hist. Tidskr. 1889). Konungahusets betryggande och den kungliga familjens vederbörliga underhåll lågo Vasadynastiens stiftare varmt om hjärtat. Enligt tidens sed kunde det, särskildt hvad ! Se SRP. I, inledningen och instruktionerna 1621—30.
