Sida 548
Konunga¬ makten efter 1772. 514 Det konstitutionella statsskickets brytningstid. § 60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809. Litteratur: A. v. Fersen, Hist. skrifter. Minnen och Anteck¬ ningar af Adlerbeth, Armfelt, Ehrenström, Ehrensvärd, Engeström, Nordin, Schröderheim, Toll, Wallqvist; särskildt Adlerbeth, Hist. Anteckningar I, II (1892, 93); Studier ur G. M. Armfelts efter¬ lämnade papper (1883—87); Nordin, Dagboksanteckningar för åren 1786—92 (HH. VI); J. v. Engeström, Hist. anteckn. och bref (1877); E. Schröderheim, Skrifter till k. Gustaf 1lI:s historia (1892); Wallqvist. Berätt. om riksdagen 1789 (HH. V); Wallqvist, Minnen och bref (1878). Anteckn. och memorial af grefve Joh. Liljencrantz (HH. VIII). Heml. handl. till k. Gustaf III:s hist. I—III (1822). An¬ teckn. och minnen af H. G. Trolle-Wachtmeister I (1889). Minnen ur Sveriges nyare hist. saml. af B. v. Schinkel, utg. af C. W. Bergman I—IV (1852—54) med Bihang. O. Sjögren, Be¬ rattelser ur sv. hist. XLVIJ—XLIX (1891—93). E. G. Geijer, K. Gustaf III:s efterlämnade papper I—III (1843). B. vy. Beskow, Gustaf III såsom konung och minniska (1860, 61). C. T. Odhner, Sveriges olit. historia under k. Gustaf III:s regering I, II (1885—96). Fryxell, Bidr. till Sveriges hist. efter 1772 (1882). E. V. Montan, Bidrag till Gustaf III:s hist. särskildt i konstitutionelt hänseende (Ak. afh. 1869). G. Westling, Om sv. riksrådets ställning efter statshvälfningen 1772 (Ak. afh. 1872). C. F. Wern, 1786 års riksdag (2 uppl. 1868). O. Wingqvist, Ber. om riksdagen 1789 (Frey 1844). W. Tham, Gustaf III och rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866). J. C. Torner¬ hielm, Om riksdagen i Gefle 1792 (Ak. afh. 1863). J. Almquist, Riksdagen i Gefle 1792 (Ak. afh. 1895). C. F. Wahrenberg, Bidrag till hist. om k. Gustaf TII:s senaste regeringsår (Tidskr. för liter. 1851). A. V. Brissman, Sveriges inre styrelse under Gustaf IV Adolfs formyndarregering (Ak. afh. 1888). Riksdagen i Norrköping år 1800 (Sv. månadsskrift 1864). Hist. tafla af f. d. k. Gustaf TV Adolfs senaste regeringsår (1810). Tiden till 1789. Att återställa regeringssättet till hvad det varit under den store Gustaf Adolfs tidehvarf var det uppgifna ändamålet med 1772 års revolution. Gifvetvis återfick konungamakten sin framskjutna ställning från tiden före 1680; det kungliga enväldet blef däremot högtidligen ogilladt. Konungen skulle styra riket, »han och ingen annan», efter konungabalken och regeringsformen. Han återinträdde i utöfningen af de kungliga prerogativen att göra nåd samt utdela ämbeten och adlig värdighet; han ensam ägde förfoga öfver krigsmakten och återtog öfver¬ befälet öfver densamma. Han återfick högsta ledningen af utrikespolitiken och disponerade öfver statsmedlen. Honom allena voro råd och ämbetsverk ansvariga, och om han ej hade fria händer i afseende på krig, så var detta ej annat än hvad som varit regel under nämnda tidehvarf. Hans allmänna uppgift att vara högste vårdaren af lag och rätt
