Sida 647
§ 67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—- 66. 613 denna vishet icke alltid fanns vare sig på ena eller andra hållet. Det är klart, att regeringens missgrepp i synnerhet skulle gifva anledning till slitningar, och den »till verkningen visligt tröga» lagstiftande makten blef snart ganska anfalls¬ lysten. Det var dock icke närmast eller hufvudsakligen den ministeriella ansvarigheten, som beredde väg för riks¬ dagens stegrade inflytande, ty i det hänseendet gjorde sig de gamla traditionerna för starkt gällande, utan det blef i synnerhet på statsregleringens och granskningsrättens område, som en större maktutveckling ägde rum, genom hvilken riksdagen ställdes i ett helt annat förhållande än förut till rikets styrelse. Äfven på lagstiftningens område flyttades gränsmärkena. Rikets ständer, kronans gamla »medledamot och stöd», gingo omsider sina färde, och de genom samfälda val bildade årliga riksdagarna hafva slut¬ ligen bidragit att åt representationen gifva en större be¬ tydelse, än den gamla något tungrodda och otympliga före¬ gångaren hade. $ 67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66. Litteratur: Riksståndens protokoll med bihang fr. och med 1809 (förteckning af D. M. Sandahl 1871). J. Johansson, Sakregister till RSt. protokoll 1809—66 (1891—93). Riksdagstidningar (t. o. m. 1847—438). Minnen ur Sveriges nyare historia samlade af B. v. Schinkel. V—XII (1856 - 93). Nagra anteckningar frin vara sténdsriksdagar 1809—66 af —lm— (1874—-79). A. Ahlén, Ber. om. forhandlingarne yid riks¬ dagen 1809—10 (Kons. afh. 1876). H. L. O. Winberg, Ofversigt af de vigtigaste företeelserna vid urt. riksd. i Stockholm 1812 (Ak. afh. 1871). C. A. Reuterskiöld, Öfversigt af den sv. riksdagens sammansättning och verksamhetsformer efter 1809 (1896; med biblio¬ grafi). Jfr Rydin, Sv. riksdagen samt under föregående $$. Rikets ständer vid riksdag. Riksdagen förblef delad på fyra kamrar, ridderskapet och adeln, prästeståndet, bor¬ garståndet och bondeståndet. RO. 1810 gaf för första gången (8 18) bestämmelser om vissa allmänna villkor för ij» änna vill representationsrätt, såsom 25 års ålder, att ej stå under kor för riks¬ ay . : . FT ... dagsmannakall formyndare, att ej befinna sig under cession, att ej ha för- a valrätt. klarats ovärdig medborgerligt förtroende m. m. d., samt att ej tillhöra annan främmande lära än den reformerta.
