Sida 33
tSid. Rättelser och tillägg. 34. I afs. på tolkningen af ordet vreka kan nu jämföras A. Kock, Västgötalagens stadgande om konungaval i Sverige, Hist. Tidskr. 1896. 45 ($ 9). v. Amiras arbete är behandladt af I. 8. Landtman¬ son, Sv. rättshistoria i utlandet (UUÅ. 1883). 50. Till litteratur: C. M. Petri, Om västgötalagmannen Eskil (Ak. afh. 1859) samt L. F. Leffler, Om 1607 års uppl. af Up¬ landslagen (UUÅ. 1880). 79, r. 23 läs: några år äldre Alsnöstadgan. I afs. på dateringen af Alsnö- och Skeningestadgan jfr numera Kjellén i Hist. Tidskr. 1894. 105, r. 3 nedifr. läs: mellan två olika. 114, r. 16 nedifr. läs: en helt annan. 193, r. 2. Handskriften (en vidimation) talar dels om 40 (XL) dels om 60 (LX) år. 213, r. 11 läs: 1600—04 och r. 14 lds: 1608—09. 214 § 29. Férf:ns under litteratur anförda inträdestal i Vitter¬ hetsakademien är ännu icke tryckt. 216, r. 21 läs: vid Brömsebro. 222, r. 3 nedifr. läs: sista egentliga eriksgatan. 228, slutet af första stycket: Enligt arfföreningen 1590 förplik¬ tade sig arfherrarne endast att hålla undersåtarne vid Sveriges skrifna lag och privilegier samt att ingen tvinga mot samvetet till någon gudsdyrkan. 239, r. 18 står: dock att, läs: hvarvid. 245, r. 1 nedifr. läs: i alla formulären utom prästerskapets. 246, r. 3 nedifr. Det andra af Karl IX:s testamenten är endast ett tillägg till det första. 254 $ 32. Till litteratur: K. G. Lundqvist, Om hertigdömenas statsrättsliga ställning till kronan Sverige 1556—1622 (1895). 260, r. 18. Redan 1561 skall ha bestämts, att furstarne skulle komma in i rikets råd (SRA. II, s. 3). 278, r. 21, 22 läs: lag och stadga. 304. Till litteratur: K. A. Appelberg, Bidr. till belysn. af sättet för prästtjänsternas besättande i Finland från reform. till medlet af 17 seklet (1896). Ahnfelt, Laurentius Andre (Hist. Tidskr. 1896).
