Sida 313
$ 35. Den borgerliga förvaltningen. 279 medlens förvaltning under konungens minderårighet. Ko¬ nungen gaf sitt bifall därtill, och en kommission tillsattes för ändamålet. Den nära andel, rådet i sin helhet tagit i förmyndarregeringen, gjorde detsamma delaktigt äfven i ansvarigheten. Förvaltning och rättskipning. $ 35. Den borgerliga förvaltningen. Litteratur: Saml. af instruktioner rör. den civila förvaltn. i Sverige och Finland (1856). Saml. af instruktioner för högre och lägre tjänstemän vid landtregeringen i Sverige och Finland (1852). J. A. Rehbinder, Biogr. etc. beskr. öfver sv. rikscanzlerer m. fl. jamte en kort bifogad canzlihistoria (1786). 8S. Rosenhane, Afhandl. om de fem höga riksimbeten (1799). Stiernman, Svea- och Géta H6éfd.minne I, I (1835, 38). Forssell, Sveriges inre historia från Gu¬ staf I. G. Berg, Bidr. till den inre statsférvaltn. historia under Gustaf I (Ak. afh. 1893). Odhner, Sveriges inre hist. under dr. Kristinas förmyndare. Odhner, Bidr. till sv. stiidernas och borgarestand. hist. fore 1633. Odhner, Bidr. till sv. stadsférfattningens historia. Odh¬ ner, Om de sv. städernas kommun. utveckling under 17:de årh. (Nord. Tidskr. för pol., ekon. och liter. 1867). Jfr i öfrigt under $ 29. I fråga om förvaltningen slutade medeltiden med må¬ hända ännu större oreda än på andra områden. Riksäm¬ betsmännen hade framgått ur hofvet, men unionsstriderna hade afbrutit den lugna utvecklingen. Förläningsväsendet åter hade utdanats på ett sätt, som innebar faror både för regentens makt och rikets enhet. Både i ena och andra hänseendet blef vasaregenternas tidehvarf epokgörande. För Gustaf Vasa voro de närmast liggande uppgifterna att få kansliet och kammaren ordnade, men svårigheterna voro så mycket större, som katolska hierarkiens fall be¬ röfvade honom de skolade klerkernas tjänst, och det dröjde länge, innan en ny protestantisk lekmannastam hann att uppväxa. Så fann han sig hänvisad till själfva reforma¬ torerna, men samarbetet med dem blef ej lyckligt, och konungen såg sig då i utlandet om efter lämpliga biträden. Konrad y. Pyhy (sedan 1538) och Georg Norman (sedan 1539) féretogo sig ock en genomgripande omordning af den borgerliga och kyrkliga förvaltningen efter nya grun¬ der (jfr 8 39). Om riksrådets aflösning genom regements¬ v. Pyhys re¬ former.
