Sida 320
Kommunalför¬ valtning på landet. Socken, soc¬ kenstämma, nämnd. 286 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680). ehuru utan framgång trots alla löften. Först genom k. br. 5/1. 1693 ordnades tills vidare förhållandet, hvad borgmä¬ stare angick genom en kompromiss, i det magistraten och borgerskapet, hvars rätt att deltaga i valet så småningom blifvit erkänd, skulle utöfva sin valrätt men K. M:t gifva fullmakt på ämbetet; dock förbehöll sig K. M:t äfven nu rätt att immediate utnämna.! Kommunalförvaltningen på landet åter aftynade efter hand under centralisationens inflytande och drog sig undan till häradet samt socknen, där under prästerskapets ledning sockenstämmor höllos; endast i Norrland fortlefde ända in i nyare tid ett landsting, hållet af landshöfdingarne med sockenombuden. I häradet bildade nämnden en folkvald myndighet, som äfven utöfvade kommunala värf, liksom i Dalarne och Norrland socknarnas »edsvurne»>. § 36. Riattskipningen. Litteratur: J. Schmedeman, Justitieverket (1706). Bidrag till Finl. Hist. utg. af Finska Statsarkivet genom R. Hausen II, 1 (Ålands sakéreslingder från 1500-talet, 1894). Redogérelser for re¬ gementsradets i Vastergétl. forhandlingar dren 1540—42 och K. Majt:s resolutioner (HSH. XXIX, Hist. Tidskr. 1887). K. Erik XIV:s Namnds dombok utg. af C. Silfverstolpe (Hist. Handl. XIII, 1, 1884). Lag¬ förslag i Karl IX:s tid (Handl. rör. Sveriges hist., andra serien, 1864). Bidrag till lagskipningens historia under konungarna af Vasaätten (HSH. XXIX). Protokoll vid rannsakningen på riksdagen i Lin¬ köping 1600 (HSH. XIX). Järta, Svenska lagfarenhetens utbildning (1832). Järta, Anstalter till förbättring af lagskipningen i Sverige (1841). J. A. Posse, Bidrag till svenska lagstiftningens historia (1850). J. Kreuger, Bidrag till upplysn. om de fordne räfst- och rättareétingen (Naumanns Tidskr. 1865). Bidrag till upplysn. om de s. k. lagläsare och underlagmän (ibid. 1874). Sv. kriminalprocessens utveckl. fr. medlet af 15:de till det 17:de arh. (ibid. 1883—85). Silfverstolpe, Om Jöran Persson och konungens nämnd (Hist. Tidskr. 1881). E. Hildebrand, Om ursprunget till Erik XIV:s nämnd (Hist. Tidskr. 1894). J. Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia III, s. 117 —151. Odhner, Sveriges inre hist., kap. 2, 3. På ting och i konungens hof hade den högsta rätt¬ skipningen under medeltiden utöfvats, hvarjämte rikets råd under unionstidens förvirring fått allt större inflytande på densamma. Den nya tiden hade att anknyta härvid. ! Magistratpersoners oatsättlighet utan dom och rannsakning hade försäkrats 1672, res. å städ. besv. $ 1. För striden om de kungl. borgmästarne, se Odhners anf. uppsats i Nord. Tidskr.
