Sida 508
Adolf Fredrik nedlägger kronan 1768. Konungaför¬ säkran 1772. 474 Det konstitutionella statsskickets brytningstid. riksdag genomdrifva åtskilliga förändringar till konunga¬ maktens förmån. Konungen åter skulle under åberopande af den allmänna nöden i landet framtvinga riksdagens sammankallande. Han uppträdde i rådet d. 12 dec. 1768 med detta yr¬ kande, tilläggande att han, om rådet afstyrkte detsamma, nedlade regeringen. Rådet sökte i sitt svar visa, att ko¬ nungen ej ägde rätt att göra detta samt att det, om han undandroge sig riksstyrelsen, kunde begagna namnstäm¬ peln.1 Konungen sade sig — det var tre dagar efter — fatta rådets yttranden som ett afslag och nedlade nu verk¬ ligen regeringen, tills ständerna blefve sammankallade. Han lät genom kronprinsen kollegierna få del af sitt ytt¬ rande samt i kanslikollegium förbjuda att i några slags ex¬ peditioner använda hans namn eller att begagna sig af stämpeln. Rådet försökte regera med densamma, men det ena ämbetsverket efter det andra förklarade sig i overk¬ samhet eller vägrade att lyda befallningar utfärdade af rådkammaren, och riksdagskallelsen utfärdades d. 20 dec. Men äfven denna gång svekos förhoppningarna, och när Adolf Fredrik kort därefter afled, bibehöllo ständerna vid riksdagen 1771—72 dennes försäkran i det mesta oför¬ ändrad. De ändringar, som gjordes, för så vidt de gällde konungen, bestodo i ett fastslående af alla senast gjorda inskränkningar; förordn. ang. lagarnas verkställighet åbe¬ ropades, liksom ständernas beslut om kanslipresidentsysslan och förtrolighetsämbetena, hvarjämte konungen i ingressen måste lofva att oafbrutet föra regeringen. § 56. Rikets råd 1719—1772. Litteratur: Handl. till Ceplzening om k. Adolf Fredriks och rådets inbördes ställning efter 1756 års riksdag (HH. I). Rådsproto¬ koll ang. åtsk. märkl. befordringsfrågor under frihetstiden (HH. III). ' »Konungen fr, ehuru han till dess person antingen af sjuk¬ dom, på resor stadd eller för andra hinder kan vara frånvarande i dess rådkammare, dock i anseende till dess konungsliga makt och höghet alltid därstädes närvarande»: på detta sätt motiverade riks¬ rådet Ribbing rådets ståndpunkt och frihetstidens konstitutionella fiktion.
