Sida 337
$ 39. Kyrkan. 303 Redan från Gustaf Vasas tid (slutet af 1530-talet) finnas s. k. rantekammarbécker, redovisningar af kamrerarne for uppbérd och utgift i rantekammaren, men först om¬ kring hundra år senare infördes ett verkligt system uti statshushållningen genom upprättande af en rikshufvudbok! och genom uppgörande af en ordnad riksstat med plan¬ mässig uppställning af utgifterna och däremot svarande anordning af inkomsterna.? Hvad själfva lönestaterna an¬ gick, bestod under hela tidehvarfvet seden att låta lönen till en större eller mindre del utgå genom förläning eller anvisning på kronans räntor i stället för att direkt utbetala densamma i penningar. Samma metod tillämpades, såsom redan nämnts, särskildt med afseende på krigsmakten. Kronotionden, som erlades i spannmål, var i det hän¬ seendet länge en mycket anlitad inkomstkälla, i synnerhet för kulturändamål.? $ 39. Kyrkan. Litteratur: A. v. Stiernman, Saml. utaf k. stadgar etc. ang. religionen (1744). P. E. Thyselius, Handl. till Sverges reform. och kyrkohistoria II, 1531—1560 (1844—45). P. E. Thyselius, Handl. rör. sv. kyrkans och läroverkens hist. I, II (1839—41). P. E. Thy¬ hade mantalsräntans titlar till en del sitt ursprung, så byggnings¬ hjälpen, salpeterhjälpen, skjutsfärds- och dagsverkspengarna, Andra kvarstående besvär voro inkvartering (borgläger), skjutsningsskyl¬ dighet, vägunderhållning m. fl. ! Den första s. k. generalboken är från 1623. Sedan finnas hufvud¬ böcker till och med 1643, för åren 1644—1677 endast sex; de öfriga äro förlorade. För 1500-talet finnas endast en >rikshufvudbok> för 1573 och ett sammandrag för 1582 (Hist. Handl. XII, 1). 2 Årliga stater börja förekomma först på 1620-talet, snart nog fördelade i en »personalstat>, och en »anordningsstat>. 3 Kronotionden från Uppland och Norrland var 1582 förlänad eller anslagen åt adeln, biskopar, domprostar, kyrkoherdar, lektorer, skolmästare, studenter, predikanter, kyrkobyggnader, vin, vax och öflete, hospitaler och kloster, sekreterare, kansliförvanter, läkare, rysstolkar, kamrerare, räntmästare, sölfköpare, fogdar, byggmästare, präntare, knekthöfvitsmän, skyttar, knektar. borgare, länsmän, bönder, kvinnor och andra »>gemena personer». Jfr ock afkortningarna dom¬ kyrkotunnan, bibeltryckstunnan, prostetunnan, barnhustunnan, tukt¬ hustunnan, dammspann, skrifvareskäppan o. s. v.
