Sida 583
FRIHETSTIDENS FÖRRA OCH SENARE SKEDE. 583
allmänna bildningen, småningom undanträngande de äldre bildningsmakterna, teologien och den klassiska literaturen, samt omskapande seder och åskådningssätt. Ännu är naturkunnigheten med dess praktiska tillämpningar tidens favoritvetenskap, omhuldad både af hof och ständer. Men i slutet af frihetstiden började de andliga intressena genom den franska literaturens inverkan att rikta sig äfven åt andra håll. Den nya filosofien hade redan före Stockholmspostens tid en och annan förfäktare inom literaturen. Dess angrepp mot religion och kyrka väckte väl ej mycket bifall i ett land så ortodoxt som Sverige ännu var, åtminstone ej offentligen. Med lifligt intresse omfattades deremot de franska filosofernas filantropiska och nationalekonomiska läror, så mycket mer som uppmärksamheten redan förut var vänd åt detta håll; här gick Karl Scheffer i spetsen och hade flere efterföljare äfven i literaturen. Men den franska literaturen, hvarur allt detta hämtades, var tillika en vitter literatur; hon framträdde med en formell fulländning och glans, som tjusade och bländade och lockade till efterföljd. Att vara vitter, qvick, spirituell, blef äfven hos oss en väsentlig sak för den som talade till allmänheten; en behaglig, glättad form fick ett värde, som allt för mycket vände uppmärksamheten från innehållet. Vitterheten fick, i synnerhet i de högre kretsarne, ett anseende, som hotade att tränga den allvarliga vetenskapen i bakgrunden.
Äfven pä ett annat sätt hämmades den vetenskapliga utvecklingen i slutet af frihetstiden; den försvagades i sjelfva sin grundläggning. Den offentliga undervisningen vid skolan och universitetet hade sjunkit i följd af flere samverkande omständigheter. Den slapphet och brist på tillsyn, som genomgick hela förvaltningen, sträckte sig äfven till läroanstalterna; alla bemödanden att förbättra undervisningen genom en ny skolordning blefvo fruktlösa, och ändtligen började det förderfliga partiväsendet att intränga äfven på detta fridlysta område, i synnerhet vid universiteten1. Under frihetstidens sista årtionde var partiyran
1 »Jag vet med säkerhet», 9kref Gustaf såsom kansler för Upsala universitet, »att dessa herrar (professorerna) blott sysselsätta sig med
Digitized by
Källa: Internet Archive ·