Read Runeberg

Sveriges politiska historia under konung Gustaf IIIs regering

Originalsida 469
Originalsida 469
Originalsida 468
Originalsida 469
468–469

Sida 469

SAV0LAK8-BRIGADEN. GÖRAN SPRENGTPORTEN. 469

Sprengtporten utbildat sig i allt som hörde till krigskonstens vetenskapliga grundläggning, i synnerhet inom ingeniörsfacket, och anstäld vid sin broders frikår blef han förtrogen med lätta truppers art och krigssätt. Härmed var hans militära riktning gifven. Den politiska bestämdes af hans förhållande till konungen.

Hos konungen åtnjöt han till en början så mycken ynnest, att det uppväckte den äldre broderns afund. Efter dennes afgång fick han befälet öfver lätta dragonerna i Stockholm och Finland, såsom öfverstelöjtnant med öfverstes rang. Som truppens hufvudstyrka (3 kompanier) var förlagd i Finland, skulle nu Sprengtporten begifva sig dit; hans begäran att få stanna i Stockholm af böj des. Detta har troligen varit den första missräkningen. I slutet af år 1774 begärde och erhöll han konungens löfte om afsked med ackord samt understöd till en utländsk resa; han hade nämligen en »brinnande lust att få se verlden». Resan blef dock tills vidare instäld; i dess ställe utnämdes han (mars 1775) till öfverste vid Savolaks' regemente, men som detta skedde »utan afseende på de af honom tillika med nyssnämda beställning sökta förmåner», var han ingalunda nöjd: han sade sig nu resa till Savolaks för att »arbeta på sin graf» och klagade kort derpå, att han vore misskänd och förföljd l. Under sin finska resa besökte konungen Sprengtporten i hans hem; han godkände ock dennes plan att i enlighet med ett äldre beslut förvandla Savolaks' regemente till lätt trupp. Ombildningen tog sin början vid det första möte, som Sprengtporten ledde, s. å. Under hans befäl voro stälda ej blott Savolaks1 regemente, utan äfven Savolaks' fotjägare och karelska dragonerna samt ett kompani från Xy lands dragoner och ett från Nylands infanteri; dertill lades sedermera äfven ett kompani af Tavastehus1 regemente samt ett af lätta dragonerna. Han var sålunda att anse snarare som brigadchef än som öfverste.

1 Konseljprot. kr. 2 maj 1774. Göran Spr. till Joh. Vilhelm 23 dec. 1774, 16 mars 1775, till Jak. Magnus 23 juni 1775: Sparreholm. Han ansåg sig ega fiender i försvarsberedningen (F. Posse?); denna har ofta afstyrkt hans förslag och petitioner.

Digitized by

Google

Källa: Internet Archive ·