Read Runeberg

3. Lutterska tiden. Första Afdelningen. Gustaf I och Erik XIV

Originalsida 148
Originalsida 148
Originalsida 148
Originalsida 149
148–149

Sida 148

U6

pehöll sig någon tid i Revel. Gustaf bad henne komma fri och säker tillbaka; men hon vågade det ej af fruktan, att brödren skulle blifva för sträng mot hennes barn. Slutligen dog hon dersammastädes (1537), efterlemnande tvenne söner med grefven af Hoja, hvilka stannade i Tyskland, och en äldre med Joakim Brahe. Denne, vid namn Per Brahe, var nu den enda lefvande af detta namn. Han återkom vid modrens död till Sverge, och från honom härstammar hela den sednare Brahe-slägten.

fyrationdeandka kapitlet.

OM GREFVEFEJDEN.

Vid denna tid, den 3 April 1533, dog konung Fredrik i Danmark. Han efterlemnade tvenne söner; den äldste, Kristian, gynnades af adeln, men hatades af presterna, emedan han var Lutterska läran tillgifven. l)eu yngre, Johan, gynnades af presterna, hvilka anföi-trott hans uudervisning åt två jesuiter, och deiföre väntade i honom ett starkt stöd för katolska läran. Båda bröderna voro dock lika litet äl.skade af bönder och borgare, hvilka, utledsna vid adelns förtryck, önskade Kristian Tyrann ater pä thronen. Sålunda blef konungavalet uppskjutet en lång tid, under hvilken oenighet och oordning rådde i hela landet.

Lybeck, uppretadt öfver Danska rådets bemödande alt få fri handel, beslöt draga nytta af denna viller-\alla, och söka återupphjelpa sin fordna ovän Kristian Tyrann på thronen. En dennes slägtinge, grefve Kristoffer af Oldenburg *), sattes till anförare öfver en stor krigsmakt, som föll in uti Skåne och på Seland, och hyllade folkel till gamle kong Kristian. ßorger-

*) Efter honom bekom hela detta kriget namn af Grefvefejden.

Källa: Project Runeberg ·