Sida 271
blef öfversatt1). — Vigtigast bland revolutionens försvarsskrifter var och borde väl vara ett tal, som den fordne frihetsvännen Karl Scheller den 28 Oktober 1772 höll inför vetenskaps-akademien och i konungens närvaro, och hvilket tillika visar, i hvad rigtning hofpartiet numera sökte leda allmänna tänkesättet. Talets hufvudsakliga innehåll bestod nämligen i loford öfver konungen, statshvälfningen och den nja regerings-formen ; samt i ogillande, i fördöm-mande af de forntidens fria statsförfattningar, grekernas och romarnes, hvilka vanligtvis blifvit af frihetsmännen såsom mönsterbilder åberopade. Således omtalade nu Scheffer, huru olyckliga de grekiska folken voro, hvilka till följe af sina konstlade, af vigter och motvigter sammansatta författningar voro blottställda för ständiga förändringar, trätor och förföljelser; — likaså romerska folket; ty, sade Scheffer, man kan ej utan vämjelse och afsky läsa tideböckerna om den romerska republiken, under hvilken frihetstid staten var delad liksom i två olika folk, skilda till tänkesätt och önskningar2), så att ingen kan skatta detta folk lyckligt eller önska sig tillhöra en sådan stat. Deremot berömde Scheffer statsförfattningen i Kina, enligt hvilken regentens välde är såsom en faders öfver sina barn, och hvarest alla inrättningar och sedvänjor blifvit på detta begrepp grundade, hvilket regerings-system äfven bestått flere tusen år och gjort det kinesiska folket till det mägtiga-
1 ) Uppsala bibi. Gustafv. papper I Scheffer9 brefvexling finnes ett samtidigt bref, i hvilket Michelessi bad Scheffer utverka konung Gustafs fcrord till erhållande af ett abbotstift i Frankrike.
2) Genljud af Gustafs ord d. 21 Augusti (se sid. 206). Också N. v. Rosenstein har, i sitt mycket berömda tal om Upplysningen, s. 141 och följaude, målat romerska republiken med ganska mörka färger. Detta sednare tal hölls sommaren 1789.
Källa: Project Runeberg ·