Sida 170
att inför allmänheten framlägga nämnde dryckesvisor gick likväl icke i verkställighet. Orsaken var måhända den, att både då och under närmast följande år var tonen för ett sådant skaldskap mindre gynnsam 1). Mot detsamma uppreste sig den kyrkliga myndigheten. Ar 1773 infördes i några tidningar en kort af Bellman författad vers af något ehuru ej serdeles fritt innehåll. Den Öfverklagades af konsistorium, och Gustaf lät justitie-kansleren tilldela författaren en varning 2). Den bacchantiBka och bacchanaliska andan i Bellmans sånger öfver-ensstämde ej heller med de tänkesätt, som lifvade och ledde den tidens i alla vägar framstående personer; vetenskapsmännen Bergman, Ihre, Lager-bring, Linné, ämbets- och med borgsmän n en Bäck, Ehrensvärd, Faggot, Nordencrantz och Örnsköld, skriftställarne Celsius, Gjörwell, Gyllenborg ra. fl. Med rätts- och sedekänsla, stärkt genom så många och vördade medborgares ord och exempel, har den tidens svenska folk visserligen beundrat snillet i Bellmans sånger, men dragit sig tillbaka för innehållet. Som taleman för dessa ogillande tänkesätt framträdde ock Kellgren. Uppfostrad i ett fromt och ordentligt föräldrahem hyste denne i sin första ungdom dermed öfverensstämmande tänkesätt och hade dylika uttalat i flere redan under vistelsen i Åbo tryckta dikter. Med sådana åsigter ogillade han mycket i Bellmans sånger; och äfvenså, att man liknade denne vid Anakreon, hvilkens visserligen sinnliga dikter likväl vanligen voro utmärkta af finhet och formfulländning. Ehuru Gustaf den tredje redan tagit Bellman i beskydd och till medlem i Augusti-brödernas sällskap, kände sig dock
1) Det var ock först 1790, som man fr&n trycket ntgaf Fredmans Epistlar, bland hvilka dock de flesta redan 1772 voro färdiga till tryckning.
2) Dagl. Allehanda N:o 180. Nya Allm. Tidn. N:o 121* B&dsprot. d. 4 Nov. och Stadskonsist. prot. d. 19 Ang., & Okt. allt 1773.
Källa: Project Runeberg ·