Sida 83
nya fördelningen af länen och hofrättsområdena. Sedermera uppdelades de särskilda länen i nya fögderier och länsmansdistrikt, hofrättsområdena i nya lagsagor. Två nya lagsagor upprättades, så att Finland nu fick fem sådana, af hvilka tre skulle lyda under Abo, två under Vasa hofrätt. Den 28 juni 1776 blef sistnämnda hofrätt på Stockholms slott högtidligen invigd, hvarvid . utvecklades den pompösa ceremoniståt, som konungen tyckte så mycket om.
De beslutna ekonomiska förbättringarne började ofördröjligen sättas i verket. För storskiftets utförande tillsattes 20 nya landtmätare. Arbetena för bättre samfärdselleder sattes raskt i gång; genom de stora skogarne uppdrogos nya landsvägar för att förbinda Ufeåborgs och Vasa län med Savolaks, och under "YVetterstedts ledning påbörjades en kanallinie, som skulle förbinda Tammerfors med Tavastehus, men den kom icke till utförande. Kuopio stad började anläggas, Tammerfors fick stadsprivilegier, Tavastehus flyttades till sin nuvarande plats, och köpingen Heinola grundades. De Österbottniska städerna fingo sin stapelfrihet stadfäst och kommo sålunda i fullt oberoende af Stockholm. För tullbevakningens lättande föreslogs väl, att Kaskö skulle blifvå deras gemensamma stapelplats; men regeringen beslöt (1777), att Kaskö skulle blifva tullplats endast för Yasa och Ivristinestad, gamla Karleby för de öfriga Österbottniska städerna. Senare (1779) lyckades Yasa åt sig utverka full stapelfrihet.
Men en af de för Finland mest välbehöfliga reformerna blef ogjord i följd af konungens förkärlek för adeln. Frälsebönderna sökte förgäfves någon lindring i sin tryckta belägenhet, och deras klagomål, som i stor mängd inlemnades, mottogos väl, trots lcronobetjeningens försök att hindra det, men lemnades utan afseende. I östra Karelen tvistades om bondhemmanens natur i förhållande till de stora gods, som egdes af familjen Wrede och lagman G. Reuterholm.
Källa: Project Runeberg ·