Sida 99
bSsta Spanska brigaderna emot honom. Den blef med stor förlust tillbakaslagen. Sedan kom en tropp dragoner. Det gick dem på samma sätt. Nu blef han angripen från alla sidor. Fienden ropade flere gånger, att han borde gifva sig; men förgäfves. Han fäktade sjelf som ett lejon midt i handgemänget, likaså hans män, af hvilka ingen enda begärde frid, så länge fältmarskalken sjelf förde värjan. Snart glesnade den tappra hopen, och Horn blef öfvermannad och tagen, då slutligen de få återstående nedlade gevär.
Svenska hären i fullkomlig upplösning rusade emellertid öfver Arensberg, deribland hertigen sjelf, som i förtviflan afslet sitt hår och ropade, »att Horn »varit en vis, en klok man. Jag deremot,» sade han, »jag är en narr, en dåre, och orsaken till Horns död;» ty så trodde man i början. Nederlaget blef förfärligt, De kejserlige förlorade blott 1,200 man; Svenskarna deremot 6000 döda och 6000 fångna, dessutom 4000 lastade trossvagnar, 300 fanor, alla kanoner, all tross; så att till och med hertigen icke ägde i behåll mer än kläderna. Förlusten träffade isynnerhet fotfolket; den hade äfven hunnit rytteriet, om det icke 3 mil deri-från mött den nu antågande rhengrefven, hvilken till-bakaslog de förföljande kroaterna.
Många ansedde Svenska höfdingar blefvo fångna, deribland den sedermera så ryktbare Wittenberg; äfven Bajerska öfverlöparen Cratz, hvilken nu med huf-vudet fick plikta för sina förräderier. Horn deremot, till och med af sina fiender högt ansedd såsom en värdig Gustaf Adolfs lärjunge både i mod och mensklig-het, blef med de utmärktaste ärebetygelser emottagen* och sjelfva Spanska prinsen lemnade honom högaktningsfullt sitt eget tält att bebo.
Källa: Project Runeberg ·