Sida 10
tes nu inför den store konungens ögon. Och samma dag det var den 20 maj 1630 lämnade han sin hufvudstad, för att aldrig dit återvända. Dagen förut hadc han hållit sitt ryktbara afskedstal till ständerna.
Axel Lillies och Kristina Mörners smekmånad var ej lång, ty han och de 500 vermländingar, som stodo under hans närmaste befäl, hörde enligt en samtida förteckning till det »krigsfolk, som var med K. Maj:t utur Sverige». Det kan här för oss hvarken blifva fråga om att följa Lillie på hans fälttåg i Tyskland under konungens eget befäl eller att redogöra för hans senare krigsbedrifter. Den mest lysande af dem alla var stormningen af Wurzburg d. 8 oktober 1631 — en episod under Gustaf Adolfs ryktbara segertåg mot västra Tyskland, i hvilken Lillie spelar hufvudrollen.
Wiirzburgs befästa slott låg högt uppe på en brant klippa öfver Main, och därifrån regnade kulor ned öfver den svenska belägringshären. Lillie med musketerare af sitt regemente gick först öfver floden, och när sedan stormningen skulle ske, var det han, som i spetsen för sitt regemente anförde avantgardet. »Es drungen auch», berättar tyska krigets gamle historieskrifvare Chemnitz, »die königl. Schwe-dischen ungeachtet der Belagerten Gegenwehr mit grosser Furie durch». På stormstegar klättrade de öfver fästningens utanverk och inträngde i slottet. Dess besättning fick kvarter, och, säger Chemnitz, »die
Källa: Project Runeberg ·