Vetenskapliga tidsfördrif

VETENSKAPLIGA TIDSFÖRDRIF.

göra, ifall skifvan vore utan rörelse, det vågräta eller lutande läge, man gifvit henne; dervid beskrifver den fria ändan af hennes axel långsamt en cirkel i vågrät plan rundt omkring den andra ändans understödspunkt.

Det är få personer, som så väl känna till mekanikens lagar, att de kunna förklara denna företeelse, och det händer derför ofta, att en sådan snurra, som blifvit köpt för att roa ett barn, blir föremål för åskådarnes förundran eller undersökning.

Det är icke vår afsigt att här framställa matematiskt de lagar, till följd af hvilka nyssnämnda fenomen visar sig på detta sätt, men då den mekaniska lag, på grund af hvilken denna snurra blifvit förfärdigad, har en stor vetenskaplig betydelse, skola vi med några ord här omnämna densamma.

Man behöfver icke vara mycket kunnig i mekanik för att veta, att; då en i rörelse varande kropp påverkas af en kraft, som söker gifva kroppen en rörelse i annan riktning, så kommer kroppen att röra sig i en tredje riktning, som kallas för de båda andra riktningarnes resultant; denna resultant närmar sig mera till den ena eller den andra af dessa riktningar i samma mån som motsvarande rörelse är hastigare. Om jag t. ex. ger en förbifarande biljardkula en mot dess rörelseriktning vinkelrät stöt, så kommer hon icke att taga denna riktning, utan hon fortsätter i en sned riktning, i det hennes förra hastighet i förening med denna stöt frambringar en rörelseresultant. Om bollen far förbi med hastig rörelse, och jag gifver honom en svag stöt, fortsätter han nästan i samma riktning. Men om han deremot har en långsam rörelse, och erhåller en kraftig stöt, så rullar han nästan i samma riktning, som stöten.

Men hvad som inträffar, då en kropp söker att samtidigt taga två olika rörelseriktningar, detsamma sker också, då det är fråga om kretsrörelse; d. v. s. om en kraft verkar på en kringgående kropp på sådant sätt, att den söker gifva kroppen en dylik rörelse omkring en annan axel, så följer deraf en tre-