Sida 316
9. Fortskaffningsmedlen
8 IB VETENSKAPLIGA TIDSFÖRDRIF.
Skorstenen är så inrättad, att den kan fällas ner, då man går under en låg bro eller skjuter båten in i det lilla båthuset.
Under en längre färd kan man medföra reservförråd af kol, redskap etc. i en liten vattentät låda af lämplig form, som antingen bogseras efter eller fastgöres vid sidan, så att den kan mildra böljornas slag i svårt väder. Båten medför också en liten jernbana, på hvilken den kan halas upp på land eller skjutas i sjön.
Båten väger 215 skålpund, hvaraf 90 kommo på skrofvet, 80 på ångpannan, 25 på maskinen, 20 på ledningsrör, skrufaxel, propeller och manometer.
Fyratio skålpund goda kol kunna instufvas på sidorna om pannan i lärftsäckar.
Styrapparaten består af en bygel på babords sida och ett styrrep på styrbords. Jerntrådar sätta detta system i förbindelse med styret, så att man kan sköta detta med foten, under det man har händerna fria att sköta maskinen. Den resande kan alltså utan att förändra plats sätta båten i rörelse samt stanna den och styra den hur som helst.
Denna båt lämpar sig förträffligt för färder på en stilla flod eller en lugn vik. Den kan rekommenderas åt hvar och en, som har lust att på en gång tjenstgöra som kapten, matros och eldare. Den lilla ångaren kostar omkring 4,000 kronor, men ställer sig betydligt billigare, om man bygger flere på en gång.
Vi höra, att Nina varit begagnad åtskilliga gånger och att den, hvad farten beträffar, gifvit de mest tillfredsställande resultat.
Isbåtarne.
Under vintern bygga sig amerikanarne isbåtar, bestående af en ram, hvilande på en tvärbjelke af trä, hvilken i båda ändarne är försedd med en lång med; akterut är likaledes anbragt en med, såsom teckningen visar.
Detta slags båtar kommo flitigt i bruk 1879 på isarne på Hudson och småsjöarne i Canada. Amerikanarne försäkra,
Källa: Project Runeberg ·
