Tillbaka Read Runeberg

Om frihetstiden. Några anmärkningar

Originalsida 127
Originalsida 127
Originalsida 126
Originalsida 127
126–127

Sida 127

IX

Folket sysslosatte med Krapprötternas planterande, uptagande, tårkande, söndermalande och förvarande; Där med Weide-löfvets afhämtande, stampande, tårkande och til Bållars formerande. På et ställe skulle man hafva nog at sköta med Safflor och Vau, på et annat ställe med Rapsatens utsående, afskärande, uttröskande, sållande, renande o. s. v. Vore dejt intet et nöje, at då igenomresa och betrakta våra Städer? Snart skulle man få se de till-äckligaste Tobaks-planteringar; snart åter så fördelaktiga plantager af Spansk Lakritz som i England, och af den läckra Lathyrus tuberosus som i Holland; Somlige Städer skulle ifrån sina Hamnar utskeppa sina smakligaste Cider. Några utföra tårkade Sviskon-plommon, utvalda slag af Kirsbär, och til Russiner förvandlade Oxelbär; andra åter indraga penningar för Bränviner, som af inhemska Träd-Frukter blifvit tilverkade. Den staden skulle koiuma i rop för sina antingen af Norl. åkerbär, eller af Vinbär, Stickelhår, Hallon, Smultron, m. fl. si. ur växter utprässade Viner; en annan för sit med vissa Medecinska växter tillagade öl; åter en annan blifva ryktbar för sin både Citroner och Vinättika vida öfverträffande Berberis-saft eller för sine af Enebär gjorde Mos, Syruper och Oljor. På detta sättet skulle allting användas til sin rätta nytta. Alt skulle blifva rörligt, muntert och lefvande. Lycklige om vi nogri kände alla de vårt Land af Försynen lämnade förmåner. Ännu lyckligare, om vi visste att använda dem til Skaparens ära och vår egen lycksalighet.

Missväxt och dyr tid råkar oss icke sällan. Hvarföre planteras då icke Jordpäron och Potatoes äfven så flitigt, på äfven så stora rymder som i Lothringen, Svaben, Pfaltz, Bejern och, Böhmen? Hvarföre anläggas icke Kummin-hagar på våra Ör-backar? Dannemark och Norige äro begärlige efter Svensk Kummin; „Vår egen förtäring häraf stiger årligen til en Tunna Guld. Ändå skötes denna vara med så liten drift. Hvadan kommer denna obekymmersamhet. som så ofta, och i så många mål rönes? Den torde komma däraf, at vi hafva ännu en god del qvar af de gamla Göthers nycker; Dessa hatade gerna alt, hvad som fordrade väntan och arbete.

Ännu något om planteringar. Skånska Städerna kunde göra sig en säker räkning på de 3:ne Tunnor Guld, som nu årligen gå ur Riket för utländskt Silke. Uti Bihang til Sv. Merc. Dec. 1758, finnes den artiga uträkningen at til 36,000 R Silke behöfdes 144,000 Mulbärs-trän, tillika med 144,000 famnar Mulbärs-häckar, och at således til hela plantagen skulle fordras en rymd af vid pass 1512f Tunneland. Öm

Källa: Project Runeberg ·