Sida 6
I. De sätt, på vilka träldom uppstod
folk. Romarne hänförde detta fall under accessio. Enligt regeln: »res accessoria sequitur rem principalem» gällde derför i fråga om slafvar, likasom i fråga om djur, den grundsatsen, att den, som egde modren, äfven blef egare af dess afkomma. Hos de sydgermanska folken utbildade sig den hårdare grundsatsen, att, om en af föräldrarne var träl, barnet blef träl — en grundsats, som senare fick sitt uttryck i den tyska rättsregeln: »Das Kind folget der ärgern Hand». Deremot synes det sannolikt att hos våra förfäder redan tidigt en mildare åskådning varit rådande. I alla händelser finner man, att i våra landskapslagar, ehuru förbindelser mellan fri man och ofri qvinna och omvändt mellan träl och fri qvinna helt naturligt sågos med oblida ögon, likväl om de barns ställning, som födas i en sådan förbindelse, en grundsats uttalas, som är den mildaste, som kan uppställas, så länge öfver hufvud träldom kan uppkomma genom födsel — nämligen att barnet blir fritt, om en af föräldrarne är fri, hvilken grundsats i lagarne finnes uttalad i uttrycket: »gangi æ barn a bætre alf», (Ög. Gb. 29. 1., Upl. Æb. 19., Sdm. Æb. 3. 2., Vm. I. Gb. 4. pr. och II. Æb. 14). Väl skulle det kunna synas som om åtminstone en modifikation i denna grundsats gjordes i det i Ög. Æb. 14. förekommande stadgandet: »Nu afla man barn uiþ huskunu manzs; þa a han luka siax öra firi sianga gangu ok fulle atær dax uærkin taki barn siþan kristit ær ok uari frælst. Nu sitær barn inne um ar gialdi firi tua öra: sitær um siax gialde firi tolf öra: sitær nat a þet siunda gialde fulla lösn». Och det synes sannolikt att det är på detta ställe som Stiernhöök stöder sig då han (a. arb. s. 206), efter att hafva redogjort för de öfriga sätt, på hvilka träldom kunde uppkomma, tillägger: »Ceterum ex servis quomodocunque factis, quidquid natum erit, in parentum conditione & necessitate serviendi vivebat: olim quidquid etiam ex libero & serva, nisi aut matrimonio sibi servam liber copulasset, aut partum pater in libertatem redemisset: & recte quidem: ex ancilla enim aliena acquirere non licuit quod partus de jure ejus esset, cujus fuit ancilla, quæ non sibi aut aliis sed domino acquirebat». Stiernhööks mening synes här vara, att barn af en fri man och en annans trälinna föddes till träldom,
Källa: Project Runeberg ·