Typograftidning: 1889

TYPOGRAFTIDNING

.lretø utgifter:

Omkostnader....................................^

Sjukhjelp . ............................. gjjf80

Begra fn mgshje 11.........................

Peusioner............................. }*}*†,• to

Kassans tillväxt är sålunda............l..«>»r. —

Fink 3,649:32

Kassans behållning 1 januari 1888..............30,253:56

tillvibct under 1888..........................1,3;>6:

n behållning 31 december................ 31,609:56

Sedan berättelserna upplästs och A,t förvaltningen beviljats ansvarsfrihet, företogs val al' funktionärer i stället för de i tur afgående och återvaldes de lorrn, nemligen till viceordförande herr E. Nordling, till förvaltare B. Ahlstedt och till bestyrolsemedlem G. Stjerlnmi. Till revisorer utsågos hrr A. Holmberg, A. J. Jakobsson och K. Rutqvist. - Man beslöt förse samtlige medlemmar med kvittenskort, derå tryckeriernas fullmäktige ega kvittera inbetalningarna.

Gymnastik. Ett sällskap typografer härstädes har sedan ett längre tid haft gymnastikövningar några aftnar i veckan. Öfningarna försiggå denna termin om tisdags- och fredagskvällar från kl. 1 „9 uti ryska gymnasiets gymnastiksal, der desse tryckeriarbetare genom hurtiga kroppsrörelser uppfriska sina af dam och lamprök fylda lungor och uttänja af arbetet st vfnade leder. Ehuru kursen redan en tid"fortgått, kunna nya deltagare ännu anmäla sig.

Olycksfallförsdkring. Si mel i i arfvingar» tryckeribolag har försäkrat sin tryckeripersonal för olycksfall inom yrket.

Äfven firman Weiliii Är Göös fabriks- och bokförlagsaktiebolag lär, enligt hvad vi hört, ha för afsigt att försäkra samtliga sina arbetare tör olycksfall.

— Dödsfall* Sättarekonstförvandten August Julin afled härstädes efter ett långvarigt bröstlidande den 19 dennes i sitt 37 lefnadsår. Den aflidne hade hela sin tid varit sättare vid Helsingfors Dagblad, följt detta i alla dess olika skeden och nu dött kort, förrän bladet upphör. Han var utlärd å T. Sederholms tryckeri och tillhörde en längre tid Finska Typografernes Understödsförening, men utträdde, af okänd orsak, lof några år sedan (lerur.

Till redaktionen för Tt/jM/raftidniiuj.

Fräga.

Kunde ej typografernes förenings byggnadsföretag ställas à aktier? Pä detta sätt tro undertecknade att föreningen fortast tcunde komma sig till eget hus. Aktiernas belopp kunde exempelvis vara å 25 mk och skulle då nästan hvarje typograf »jenom småningom skeende af betalningar kunna blifva egare till dylika. Under årens lopp kunde anställas allmänna folkkonserter, soiréer m. fl. tillställningar lör att genom inkomsterna af dessa kunna göra hastigare afbetalningar på det lärt som, utom det genom aktieteckningen inflytande beloppet, behöfde upptagas. Månne ej vara skäl att upptaga denna fråga på nästa månadsmöte?

Intresserade.

Med anledning af de nyss införda boktuUarne i Finland skrifver Stockholmstidningen Dagens Nyheter:

Finnarne tyckas vid dessa boktullar ha ledts af samma sträfvanden som for några år sedan förmådde den svenska riksdagen att upprätta tullskydd mot i Tyskland tryckta psalmböcker och bönböcker m. m. Enligt hvad vi tro oss veta har en firma här i Sverige på finsk beställning just åtagit sig att leverera ett antal psalmböcker för Finland, hvilken affär de nu åsätt a tullarne antagligen skall för framtiden omöjliggöra. Likaledes torde de finska boktullarne få inflytande på finska beställningar af sådana verk som Runebergs skrifter hvilka mest blifvit tryckta i Sverige. Huru de för öfrigt kunna verka beror väl pä den tydning man ger åt benämningen ^eftertryck".

— Med Edisons nyaste förbiittrade fonograf har i tidningen „Worlds" tryckeri i Newyork gjorts ett intressant försök. Denna tidnings redaktör höll ett föredrag vid hvilket en fonograf sattes i verksamhet i lokalen. 1 tryckeriet blef, efter det ionografcylindern vid fvra gånger förlàngsammad. vridning återgifvit talet, detsamma af en öfvad sättare satt omedelbart efter hörseln. Det visade sig att satsen innehöll mycket mindre fel än som vanligen är fallet vid sättning af illa skrifvet manuskript och det synes sålunda att återgifvandet af tal utan hjelp af mer eller mindre tillförlitliga reporters mycket, väl låter'utföra sig. — Eldigt denna berättelse skulle således den gamla, förr fullkomligt obrukbara, fonografen ha erhållit en ganska betydande förbättring.

— Typograf strejken i Kristiania. I senaste n:r af vårt blad nämnde vi att. typogra ferne derstädes beslutit uppsäga sina platser. Enligt nu ingångna underrättelser är arbetet sedan början af denna månad a samtliga de tryckerier, hvars principaler icke betala den begärda förhöjningen, instäldt. Antalet strejkande är 160. Hvarje man erhåller' af typografiska föreningen 10 kr. i veckan med tillägg för familj. Utgifterna hafva beräknats till 2,000 kr. i veckan. Föreningens tillgångar utgöra 10,000 kr. Arbetande medlemmar hafva tillsvidare åtagit sig att lemna 10 procent af arbetsförtjänsten. Enligt uppgift hafva de strejkande garanterats understöd från landsorten och utlandet, särskildt från

S

Danmark med 500 kr. i veckan. Telegram ha ingått, från Österrike. Tyskland, Frankrike, Danmark, Sverige och hela Norge med dels lotten om understöd, dels försäkringar om att inga typografer komma till Kristiania så länge strejken varar.

Med anledning af strejken meddela svenska blad följande jemförelse mellan norska och' svenska typografers aHöningsvilkor:

De norska typograferne begära 34 à 36 öre per 1,000 bokstäfver, medan bokfcryckarne anse sig icke kunna betala mer än 32 à 34 öre. I Stockholm b otal as nu 30 öre per 1,000 n omkring 27'/a öre per 1,000 bokstäfver. Enligt ett af de svenska typograferne nu upprättadt förslag till ny tariff, som i dagarne varit synligt, begära desse 30 öre per 1,000 bokstäf ver.

Mfirklig sdttmaskin. I en Stockholmstidning läses följande: Återigen snörjes från Amerika om en af dessa snillrika uppfinningar, hvilka karakterisera vår tid och kanske niesl vår tids amerikaner. Mr Capehart i Mirraeapolis lär nemligen hafva löst problemet om en sättmaskin på ett lika enkelt som originelt sätt. Maskinen är inrättad ungefär som en vanlig skrifmaskin. men i stället för det i en skrifmaskin vanliga bokstafstrycket åstadkommer maskinen en matris for gjutning af stereotypplåtar, i det den inpressar typerna i en tjock, torr pappskifva, sådan som nu allmänt begagnas, ehuru i vått tillstånd, för att framställa matriser. Sättningen och tillverkningen af matrisen ske al t så samtidigt, och uppkomna fel rättas fort derigenom, att det felaktiga stället utpressas ur matrisen och ersättes med en liten skifva, som innehåller ett riktigt aftryck*. Det är lätt att finna, hvilka betydande fördelar en dylik maskin erbjuder. Maskinen, hvilken arhetar åtminstone 3 gånger så fort som en skicklig sättare. uppgifves hafva storleken af ett vanligt skrifbord och icke erfordra mer drifkraft än 1 :lu hästkraft.

Svibel.

rla fanders tryckeri härstädes lär blifva verklighet. Lokal tör detsamma skall nu vara upphyrd i en gård vid salutorget. Orsaken till att det ej blef någonting af vid Eriksgatan skall varit den att den för maskindriften anskaffade gasmotorn ej kunde begagnas derstädes af brist på — gas.

Krönte bofctrycJcare. ! det af d. v. boktryckaren, kanslirådet P. A. Wallmark vid Boktryekerisocietetens fest i Stockholm d. 5 Juli 1840 hållna tal, nämnes att konung Adolf Fredrik låtit, a slottet inrätta ett tryckeri och under ledning af kongl, boktryckaren Momnia sjelf satte och tryckte: men nan afstod dock snart derifrån af det skäl att. de då brukliga langa och dyrbara spetsmanschetterna blefvo förderfvade. — Gustaf III hade äfven, då han 1776 vistades å Gripsholm, låtit (Utföra en stilkast jemte trycksvärta och då brukliga bollar samt roade sig att. med biträde at' kongl, boktryckaren i ougt ra. fi. sätta och trycka affischerna till de franska spektakel som der gåfvos. Af dessa affischer lära några ännu förvaras ü kongl, biblioteket i Stockholm försedda med anteckningen: à Gripsholm, de Vimprimeric Roy ale. Tryckningen lärer verkstälts pä det enkla sättet att konungen satte sig på formen.

* Mon dil författare göra de vanliga -koriningnrnu'-, hum reder mon sig (lit?

Siittarciis fr Aga.

C. HANEMANN & SÖNERS

STILGJUTERI

grundlagdt år 1842 Helsingfors, Kaserngatnn 32

emottager och utför beställningar på /tUlm-, klichéer, mtssingslinier, pris-medaljer, trä fnit l wi. wi.; titel- och rubriks/ilar, utslätning, spatirr, och s. k. bokbindaresatser finnas på lager, och väga ti isynnerhet hänvisa pà att stilarne gjutas Ull svensk. finsk eller också svensk-finsk sats, allt t/ter beställarens önskan, sä att inga obehöfliga typer förekomma och behöfva betalas.

Kostnadsförslag för större och mindre boktryckerier uppgöras fort nch billigt och levereras fullständiga mindre tryckerier afsedda för veckotidningar lill oU pris af 4 a 5,000 Smf.

Pappersskärmaskiner, snäll-, hand- och packpressar levereras till fabrikspriser; äfven stilar ifrån framstående, utländska stilgjuteri firmor levereras till originalpriser och rid större beställningar till och med tull- och fraktfritt här på platsen.

Ny Corptta ill falt ning pr iK 4 Tmf.

KARL KRAUSE,LEIPZIG

KARLKRAUSE. LEIPZIG

Plats sökes.

En person som vid större litografisk

anstalt i Sverige haft till uppgift att utföra negativa fotograller för reproduktioner söker sig plats i Finland. I Goda liotyg kunna presteras. Närmare meddelanden lemnar Tvpograftidninga redaktion.

•V ll(V