Sida 30
f>0
TYPOGRAFTIDNING
N:r Ii'
lar bly, 40 delar antimon och 10 delar tenn, andra åter uppmjuka stiltjrget genom att tillsätta tenn. Beredningen at' metallen tillgår på följande sätt. Först smältes blyet, och när det blifvit flytande afskummas slaggen med en slef, så att vtan blir ren och glänsande. Visa sig detta oaktadt smärre mörka partiklar, slår man några droppar olja eller en liten bit talg i massan. Därefter tillsättes antimonet, sedan det med en hammare blifvit söndersmuladt. Ju sämre blyet är, dess mera slagg bildar det. De i den senare kvarsittande blypartiklarna utdragas på så sätt, att man gnider slaggen mellan tvänne träpinnar. Så snart bly och antimon förenat sig, tillsättes tenn. Vill man till gjutning använda stiltvg, så bör man tillsätta 20 °/0 rent bly, emedan metallen eljest blir för hård. Stor försiktighet bör iakttagas, så att icke något zink kommer i massan, ty blott en ringa tillsats af denna metall är tillräcklig att förstöra en hel kittel med stilmetall, hvilken i så fall blir tjock, under det att stilens polityr blir knagglig och kanterna trubbiga. Ar man oviss om, huru vida metallen eger den erforderliga kvaliteten, gjuter man något litet däraf på en platta och slår det, sedan det stelnat, itu. Visar brottet starka, gnistrande kristaller, bör man tillsätta mera bly, men böjer sig profstycket rundt och visar, när det slutligen brister, en matt yta, tillsättes mera antimon. Genom massans upprepade omsmält-ning förändras dessutom kvantitetsförhållandet mellan de olika beståndsdelarna, enär de senare oxidera (förbränna) ojämt. Man bör därför emellanåt ersätta det bristande (i synnerhet blyet) eller ock så vidt möjligt förebygga förbränningen genom att med träkol öfvertäcka den under smältning varande metallen. Träkolen värka dessutom renande på metallen. (Forts.)
Den internationella typografkongressen i Paris.
(18-21 juli 1889).
Aldrig tillförene har på en kongress som denna diskuterats frågor som röra boktryckeriarbetarnes i bela den civiliserade verlden hufvudintressen. Icke mindre än 72,000 medlemmar af typografier en in gar voro representerade genom följande 17 delegerade: Pablo lgiesias (Spanien) representerade 1,130 medl.
Guiseppe Veraldi (Italien) „ 3,800 „
Emil Kralik (Österrike) „ 4,500 „
E. D'Hooghe (Belgien) „ 1,500 „ Gustave Defut (Belgien) „ — „ Emile Hubert (Sektion Brüssel) „ — „ Francois Borgeaud (rom. Schwei2) „ 350 „ J. Frank (tyska Schweiz) „ 1,150 „
F. Anneler ocli F. Siebenmann (Schweiz) „ — „ Paul Trapp (Tyskland) „ 13,500 „ Thomas Crowley (Nordamerika) „ 30,000 „ J. Drummond (London) n 7,500 „ Wenczell (Ungarn) „ 1,800
O. Bergenn (Norge) „ 520 „
Victor Petersen (Köpenhamn) „ 350 „
A. Keüfer (Frankrike) „ 5,500 „
Såsom forsto. frågan ventilerades Belgiens fordring på återfående af den Ull främmande nationers resande typoyrafer utbetalta reshjelpett (viatikum). Italien understödde Belgien, anförande såsom skäi det dessa länder voro för mycket besökta af utländska resande. som delvis endast för nöjes skull besökte desamma och ofta för brist på kunskap i landets språk ej kunna antaga erbjudna platser. Keüfer (Frankrike) framhöll deremot, att den nyss afslutade franska liationalkongressen uttalat sig emot reshjelpens återbetalande; viatikum skulle meddelas alla resande utan hänseende till nationalitet — icke lånas; detta är den sanna solidariteten och möjliggör för enhvar att besöka andra länder. Trapp (Tyskland) angriper skarpt det italienska viatikumssystemet, som gör dess uppbärande beroende på kunskapen af ital|enska eller franska språken ; detta vore orättvist. I Tyskland och Österrike kan enhvar resa, som uppfyllt sin förbundspligt, sak samma hvilken nation han till-
hör. En främmande, som finner arbete i Tyskland, har rättighet att uppbära t. o. m. understöd för konditionslöshet pä platsen, så snart ban kouditionerat 1 vecka; men i andra förbund är det i-'ke så. Der måste medlemmen göra bidrag till kassan under en tid af G månader till ett år och ännu längre för att förvärfva sig dylik rätt. Flera andra talare bekämpade äfven det belgisk-italienska förslaget såsom outförbart och otidsenligt, samt rekommenderade det. tyska viatikumssystemet, eäsom det ändamälsenligaste och rättvisaste, till införande äfven i andra länder. Enligt detta utföll äfven omröstningen, som förkastade frågan med 10 röster emot 2. Därjämte uppdrogs ät Schweizer Typograflörbun dets Central komité, att 'utarbeta ett betänkande öfver det internationella viatikumsväsendet och en enhetlig förbundsbok. — Intressant på sitt sätt torde vara den engelske delegerades, Drummond, yttrande: I England existerade förr viatikum, men det upphäfdes, emedan det befordrade kolle-gernes efterlåtenhet. i att söka arbete. Ilan trodde, att meddelandet af viatikum vore en inbjudning till promenad. Om en internationell viatikumskassa grundades, skulle England och Amerika icke kunna deltaga deri.(!) Äfven den amerikanske delegeraden Crowley upplyste, at), man i hans land icke meddelade näj;t viatikum.
Såsom andra frågan stod på dagordningen: C rundandet af ett internationell boktri/ckarförbund samt medel att. förbättra och utvidga de internationella förbindelserna. Trapp (Tyskland) ansåg, att man först borde förbättra och höja de nationella föreningarna förr än man skred till bildandet af ett internationel t typograiförbtind: men skulle ett. sådant dock komma till stånd, vore tyvärr Hera stora boktryckare-organisationer (t. ©x. i Tvckland och Österrike) genom de resp. regeringarnes undantagslagar förhindrade att ansluta sig till detsamma. Äfven Kralik (Österrike) ansåg ett. internationelt förbund under nuvarande förhållanden vara alltför idealistiskt och föreslog till antagande följande resolution: Kongressen uppdrager åt Schweizer TypograßÖrlnmaets Centralkoniité att intill bildandet af ett internationell tt/pografförbund göra allt head möjligt är till utbredandet af de internationella förbindelserna, t. ex. genom utbyte af förbundsorgan, stadgar, årsberättelser etc. Kongressen förordar dessutom det förbundsorganen måtte tid efter annan offentliggöra de särskilda förbundens adresser, samt att en internationell kongress bör hållas hvart tredje år. Sedan ännu de ilesta öfriga delegerade uttalat sig för bildandet af ett internationelt tvpograttorbund och bland dem isynnerhet Bergenn (Norge) framhöll, att värdet af det internationella sammangåendet tydligen ådagalagts vid sista lönekampen i Christiania, skreds till omröstning, hvarvid elfva nationer röstade för „nyttan a f ett internationelt typoyrafförbund". Tyskland och Belgien afgåfvo inga röster. Samtidigt uppdrogs åt Schweizer Typograflörbundet att inom ett ar utarbeta, ett, internationell fàrhuiulsprojekt. Slutligen antogs äfven Kraliks (Österrike) ofvan citerade resolution. (Forts.)
Svenska typografernes första förbundsmöte
vidtog den 1 dennes i Stockholm. Man samlades i Praktiska ar-hetsskolans lokal. Ombudens antal voro 1:",, representerande 411 röster. I mötet deltogo dessutom 12.ri medlemmar med personliga röster och en hel mlillgd Åhörare at' Stockholms tvpografförening. Till mötets ordförande utsftgs enhälligt hr Sven 'Linge. Utvecklingen af förbundsorganisationen synes ha gått raskt framåt, då den nu kunde räkna 1.159 medlemmar, fördelade på 38 afdelningar å 3-1 orter. Kassabehållningen utgjorde den 30 sistlidne juni 2,100 kr., reservfonden 2,842 kr. 2ü öre. Reshjälpskassan uppgick till 1,721 kr. 2ü öre och hade reshjälp under kassans fyraåriga bestånd utbetalats ll.llid kr. äö iirc. — På följande dag upptogs till behandling mötets onekligen viktigaste fråga, angående beräknings-tariff för sättning. Andra svenska typografmötet hade nämligen tillsatt en komité för uppgörande af en tiv tariff för Sverges tvpo-grafer, och denna komité hade till förbundet» styrelse inkommit med ett förslag, hvari styrelsen dock gjort några mindre ändringar. Tariffen är gruudad på Klfahetheräkning och 3(1 ore för 1,000 bokstäfver. Förslaget blef med de ändringar styrelsen föreslagit af mötet antaget.
Hufvudpunkterna i detta tariff-förslag äro följande: Beräkning för sättning sker per sida efter lilla alfabetet uf den stilsort, som skall användas till arbetet. Finnes ej full plats i raden för fortlöpande bokstaf, insättes ett af stilens smalare tecken, som dA beräknas för en bokstaf. Påbörjadt hundratal bokstäfver räknas för fullt hundra. — Arbetstiden bestämmes till högst 10 timmar per dag med 2'/, timmars uppehåll för måltider. Minimal-aHöuingen för veckopenningsarbetare bestämdes för Stockholm och städerna norr om denna till 20 kr. och för städerna söder om Stockholm till 18 kr. Väntpenningar beslötos skola betalas efter den i tariffen bestämda minimilönen. Vid öfvertidsarbete, då sä-
dant erfordrades, höies 1 icr.l L-nmcen nA
nrliatsrlaivoK ortoi- nr-liotc.
■■^■■■■■■■B ............
ning. — Där ej för sättaren kan lämnas skälig ersättning för värk-stäldt arbete enligt tariffens bestämmelser, betalas efter tid med 50 öre per timme. Utöfver den efter taritfen uppkomna arbetsförtjänst utbetalas såsom lokalprocent vid hvarje kvartals slut i Stockholm ocli städer norr om denna 10 proc. och i städer söder om Stockholm 5 proc. af sammanräknade aHöningarnes belopp. Medels cirkulär till hrr b ok tryckeri ägare och bilagd tariff skall
Källa: Project Runeberg ·