Sida 24
24
TYPOGRAFTIDNING
N:o 10
Dot festpoem på finska af hr magister Tuokko, hvilket upplästes viil 1 Majfesten à Högholmen, meddela vi nu här i svensk dräkt enligt löfte. För öfversättningen lä vi så mycket tacka hr mag. R. Hertzberg.
OJp
L /i l Komna, bröder, till de svala lunder Med gröna träd och fagra blommor under Och fågelsång i kvällens ljusa stunder, Till skön natur, från vinterns välde fri! Som blad och blommor fritt i ljuset skjuta, Sd må. från mödan fria, vi ock njuta Tar unga fröjd och broderligt oss sluta Till starkt förbund. Det bröder tilja vi!
Till sammans låt oss sluta ringen. Då stå vi trygga och vi frukta ingen. Som örnen höjer starka vingen. Yi gå mot framtiden med kraft och mod. Och sträfvar ärligt, som en hvar bäst kan det. Men öfver oss står Finlund, fosterlandet. Främst för dess väl vi knyte brödrabandet, För det vi glada o fira lif och blod!
Ja, bröder, hvad oss ödet må beskära. 17 ha dock alltid Finland och vår ära Och alla dem. som stå värt hjärta nära. Att sträfva för i lifvets arbetsdag. Mot världens guld vi detta mål ej byta, För det vi nu förbundet trofast knyta, Och ingen makt skall sönderbryta Vår unga, evigt starka brödralag.
Korf öfversikt
^njjnder denna rubrik vilja vi härefter meddela våra läsare det vik-•~v7/a tigaste som skett uiuler närmaste tid. såväl bos oss som i utlan--t-j— det på typografins område. Att vi äro tvungne att göra det 5) så förkortadt som möjligt, för utrymmets skuld, inses lätt af läsaren
Det hufvudsakligaste som händt här hemma liar redan stått att läsa i detta blad och hafva vi således icke mycket att tillägga.
Var förening har arbetat med något svagare maskin nu under sommarvärmen och den liflighet som utmärkte densamma under vintern har något forslappats. Orsaken därtill är äfven den, att några mera viktigare eller s. k. lifsfrågor icke stått på dagordningen. Ett extra möte som skulle behandla tarifförslaget måste inställas, på grund af att cirkuläret icke kommit ett par tryckerier tillhanda, så att de tülstädeskomne medlemmarnes antal där lör var ringa, och blef mötet till följd däraf uppskjutet. Att själfva tarifförslaget skulle af föreningens medlemmar upptagas med likgiltighet, som man på ett visst håll velat påstå, kan icke vara möjligt, ty da skulle man ju arbeta mot sitt eget intresse. Vi äro säkra däröfver att då nästa n:V af detta blad utkommer, det nya extra mötet om icke helt och hållet, åtminstone till en stor del granskat och genomgått förslaget och det af icke några, utan af de flesta som saken gäller.
Som en glädjande företeelse af snabt beslut, kanna vi inregistrera beslutet att göm hr senator L. Mechelin vår uppvaktning tillika med Arbetareföreningen. Cirkuläret utgick samma dags eftermiddag till tryckerierna och kl. b voro alla samlade samt emot-togo underrättelsen att äfven vi typografer skulle bidraga med värt deltagande i processionen, för att visa vårt djupa beklagande öfver do förhållanden som nödgat hr senator L. Mechelin att afgå från sin ärofulla plats. Denna underrättelse mottogs med fröjd ocli deltagandet i processionen blef så allmän, att tåget till senatorns bostad bestod af omkr. ett par hundra typografer. Häraf inses att alla ar-betarsträfvanden som ha ett högre mal, alltid skola hos oss typografer finna ett varmt mottagande och deltagande.
Ett annat möte gälde: huru vi skulle Hra 450-års jubileet af boktryckarkonstens uppfinning. Efter det en komité fick i uppdrag att göra ett program tör festen och detta program numera antagits af föreningen, kunna vi hoppas, om väderleken gynnar oss, att la inregistrera en minnesvärd dsig i våra annaler. Programmet kommer att uteöras af: Festtal på båda språken, verser, musik och sång, dervid älven hvad vi hoppas, kommer att utföras den af hr mag. K. Flodin komponerade, oss tillegnade, af prof. Z. Topelius skrifna Svarta gardets marsch; vidare gemensam middag och bål. Att dans och lekar icke komma att saknas är själllallet. Vi vilja tro och hoppas att deltagandet blir allmänt, emedan festen gäller en sak. hvilken är så nära förknippad med bela vårt andliga och lekamliga lif, som ingenting annat. — Då detta blad utkommer förr än testen går af stapeln, vilja vi i sammanhang härmed hemställa till de ärade tidningsredaktioner hvilkas blad utkomma om måndagarne, att de,
om det ookså icke vore möjligt att alldeles indraga bladen lör den 3(1 Juni, dock så mycket sig göra låter, skulle underlätta personalens arbete tör att så många som möjligt af dem kunde deltaga i festen. — Att vidare uppmana arbetarne till allmänt deltagande, anse vi icke vara nödigt, emedan de ju alla veta att festen gäller vår konst och dess store uppfinnare Johan Gutenberg.
För denna gång hatva vi icke mera att tillägga till denna korta öfversikt från värt eget land, endast en uppmaning till kollegerna i landsorten, att de måtte mera än hittils sätta sig i förbindelse med detta vårt fackblad, icke allenast med att söka få det så spridt som möjligt, utan äfven att med notiser och meddelanden, såväl om arbetslöner, arbetarnes antal, arbetslokaler, tryckeriernas antal, ni. in. d.. underrätta redaktionen, för hvilken hvarje sådant meddelande är af stor vikt.
Från utlandet hafva vi icke mycket denna gång att berätta. V i måste inskränka oss nästan till de notiser som vara västra grannländers fackblad innehålla. Framdeles då vi erhålla ett par framstående tyska fackblad skola vi utförligare delgifva våra läsare alt det som är af intresse.
I Forne gå ännu starka svallvågor efter strejken: man har ännu icke kommit till lugn efter stormen. Som ett prof vilja vi efter „Typografiske meddelolser" intaga början och slutet af en artikel som har till rubrik „De oförgätliga" De nforglemnielige) och lyder sålunda: „Vi ha trott art det kunde intressera våra läsare att ännu en gäng få en förteckning på de moraliska subjekter som gjorde sig så sorgligt ryktbara under vår långa tariff strid i fjol, och denna gång ha vi klassificerat dem, for att vara kolleger kunna bedöma dem kvalitativt och kvantitativt." Härefter följer följande rubriker: ..Följande sveko som föreningsmedlemmarföljer så 11 namn jämte uppgifter på hvad sätt de svikit sitt löfte. „Följande icke till föreningen hörande medlemmar blefvo pd sina platser eller togo platser under strejken." Följer 31 namn. „ Följande arbetade en längre tid och försvunno först efter många vedervärdigheter." Följer 12 namn. Tidningen tillägger: „Förutom dessa kommo c:a 00 tillresande, hvaraf K» inträdde i arbete, resten tydligen att börja arbeta, men som dock alla, äfven de som börjat, reste sin väg, hvarför vi icke här skall offentliggöra deras namn, ehuru de väl "alla hade förtjänt att märkas. isynnerhet som många af dessa fyrar oafbrutet kommo tillbaka ocli fingo reshjälp ända till 4 gånger. — Till denna klass kan äfven räknas dessa kvas ikolleger, som dykade upp allestädes ifrån och med hänförelse an mål te sig som „frivillige" i de strejkandes leder; människor för hvilka typografin föl* längesedan varit en öfvervunnen ståndpunkt, de kunde nu icke längre existera utan den; men do ville naturligtvis icke taga arbete — nej, gudbevars! di.* ville bara hjälpa de strejkande att äta upp penningarne! — Sålänge det tinnes ett sådant öfverflöd på dylika elementer inom arbetarbefolkningen. skall den aldrig kunna göra sina kraf gällande på ett eftertryckligt och värdigt sätt; och .sä länge de som vilja och bättre förstå saken icke hafva så mycket ben i näsan att de kunna uppdraga sina svagare kamrater, skall en arbetsinställelse endast blotta våra svaga sidor. Det är män med karaktär vi behöfva —
icke en eller två. utan många, många!"
* *
*
Tyskland. ,,D. B.-Ztg" innehåller ett upprop till Tysklands boktryckeriegare, undertecknad! af ,,komitén tör grundande af en förening mellan Tysklands lokal- och provinsboktryckeriegare1'. Denna komité tillsattes .i ett möte mellan boktryckeriegare i Neubrandenburg den 13 sistlidne april, och hvilket möte var samman-kalladt for att rådgöra om hvad som vore att göra gent emot den för provinsboktryck are högst skadliga „Stettiner-resoTution". il. v. s. den resolution som antogs å ett möte i Stettin mellan Tysklands större boktryckare, der inan beslöt sig tör att godkänna den af typogra terne framlagda nya tariffen. Denna resolution har följande lydelse: .,För genomförande af tariffen är det nödvändigt, att de ta-rifltrogna principalerne endast anställa sådana typografer, hvilka bevisligen arbetat och lärt ut i sädana boktryckerier, der tariffens bestämmelser iakttagas". Genom att en sådan resolution antogs i Stettin ansåg mötet i Neubrandenburg att tyska Boktryckarföre-ningen icke representerar samtlige Tysklands boktryckare, utan hufvudsakligen utgör en förening mellan de större boktryckerierna, »som aldrip tillvaratagit provinsboktryckarnes intressen4". Efter en bitter kritik öfver Boktryckarforeningens rillvägagàende och protest mot den fattade resolutionen, utbrister komitén: „Vi vilja åstadkomma en förening mellan egare af medelstora och mindre tryckerier och som bevakar desses fördelar, så att de icke kväfvas mellan storkapitalet och arbetarne." — Emellertid ha också de ».medelstora" och de ,,smà" nödgats erkänna tariffen, sa att få nu se hvad det till senare i sommar bestämda mötet vill och kan uträtta.
I Berlin strejka sedan den 22 maj alla stilgjutare 1220 med undantag af 10—12. Anledningen var en normaT-tariff, som arbetarne förelade principalerne, men af desse icke blef antagen.
I dessa dagar tillvärkades hos Reinhaardt & Bohnert i Leipzig den 25,000:de vinkelhaken. Med fabrikationen af vinkelhakar började nämda firma år 1880, samt har nu i knapt 1(» år hunnit med 25,t KM) st. Bland afnämare märkas alla Europas stater samt
i andra världsdelar förnämligast Syd-Amerika.
* *
*
Ungern. „Vi äro belåtne" säga Budapests typografer, att hrr boktryckeriegare ej velat underhandla med maskintryckarne — dess»; hade nämligen förelagt principalerne en lönetariff — och särskildt hafva öfvertryckarne (befälet i härvid spelat en ful rol. i det
Källa: Project Runeberg ·
