Sida 102
IX. Handvapnens kännedom och vård samt skjutning
Kap. IX. Hand vapnens kännedom och vård samt skjutning.
Kulans väg genom luften (kulbanan) är icke rak utan krökt, emedan kulan af sin tyngd drages mot marken. Dessutom hejdas hon i sin fart af luften och sjunker, samtidigt som farten minskas, allt hastigare.
På grund häraf skulle man alltid skjuta för lågt, om man riktade gevärspipan mot det mål, man ville träffa. För att träffa måste pipan riktas öfver målet, desto högre ju längre bort detta finnes. Huru högt pipan skall riktas, har man utrönt genom skjutförsök, och genom siktmedlen åstadkommer man den mot hvarje afstånd svarande höjdriktningen.
144 Geväret inriktas genom att sätta ögat, siktskå-ran, kornet och riktpunkten i en linje, den s. k. siktlinjen. Genom att flytta siktskåran i höjdled, alltefter målets afstånd, erhåller geväret ett för detta afstånd afpassadt läge.
Om målet befinner sig på just det afstånd, för hvilket siktet är inställdt, bör kulan träffa där man siktar. Som emellertid sikten finnas endast för hvar hundrade meter från och med 300 m., inträffar detta ej så ofta. Då målet är på ett afstånd, som ej har motsvarande sikte, måste man hålla högre eller lägre än på den punkt man vill träffa, allteftersom målet är längre bort eller
Tös"
Källa: Project Runeberg ·
