Sida 2
I. Konung och fädernesland
skolbildning, våra stora minnen, som gjort det svenska namnet aktadt i hela världen — korteligen allt det goda, som blifvit oss gifvet eller som våra förfäder och vi själfva genom mödor och träget arbete förvärfvat.
3. Svenska flaggan samt regementets fana äro sinnebilder af fäderneslandet. Endast ett fritt och själfständigt land har egen flagga. Så länge de blågula dukarna fladdra öfver våra hufvuden, består ännu Sveriges urgamla frihet. Till skydd för denna frihet skall hvarje svensk krigsman in i döden följa och skydda sitt regementes fana, som städse bör mana honom till orubblig trohet mot Konung och Fädernesland. Eröfrade fanor räknas bland den segrandes ärorikaste segertecken.
Vid Porrassalmi i Finland försvarade sig under Sveriges krig med Ryssland år 1789 några hundra soldater i 19 timmars tid mot en nära tiodubbel rysk styrka. Till sitt skydd hade de uppkastat en skans på näset mellan två sjöar. — Plötsligt skedde en explosion i jordverket. Försvararna rusade ut ur skansen, hvarvid fanan blef liggande på marken. Då sprang en femtonårig yngling vid namn Brakel fram och höjde fanan till ett tecken för de skingrade att återsamlas. Försvaret återupptogs och fortsattes, tills undsättning anlände och ryssarna drogo sin väg.
*
I nordamerikanska inbördeskriget 1861—66 deltogo åtskilliga svenskar, bland dem dåvarande kaptenen vid Dalregementet von Vegesack, som i Amerika på grund af sin tapperhet vann snabb befordran och redan 1862 blef öfverste och chef för ett regemente frivilliga. I det blodiga slaget vid Antietam förde han sitt regemente till anfall för att eröfra en viktig höjd.
Källa: Project Runeberg ·