Tillbaka Read Runeberg

Uppfinningarnas bok: Del 3 (av 7) Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet

Originalsida 234
Originalsida 234
Originalsida 234
Originalsida 235
234–235

Sida 234

Ädelstenarna

Ädelstenarnas egenskaper. — Verkliga ädelstenar och halfädelstenar. — Huru de förekomma. — Diamanten. — Hans kemiska natur. — Konstgjorda diamanter och andra ädelstenar. — Diamantfälten i Brasilien och Kaplandet. — Diaman tvaskningen. — Diamantpriset. — Svarta diamanter. — Karbonat. — De största kända diamanterna. — Korund. — Rubin. — Safir. — Spinell. — Sirkon. — Smaragd. — Smaragder från Santa-fégrufvorna. — Beryll. — Aqvamarin. — Topas. — Turmalin. — Granat. — Krysolit. — Turkos. — Opal. — Lasursten. — Malakit. — Flusspat. — Adular. — Labrador. — Rodonit. — Bernsten. — Bernstensfisket. — Bergkristall. — Bergkristallsfyndet vid Tiefengletschern i Schweiz. — Ametist. — Karneol. — Kalcedon. — Jaspis. — Agat m. m. — Ädelstenarnas slipning. — Mosaikarbeten. — Briljanter, rosenstenar, taffelstenar m. m.

Ädelstenarna lemna det mest talande bevis på skenets makt. Yi sky all beröring med det svarta, affärgande kolet, förakta den klibbande leran och trampa likgiltigt på kiselsanden i den uttorkade bäckfåran. Men diamantens gnistrande eld, safirens ocli rubinens glans samt färgspelet hos en topas eller smaragd förblända och tjusa oss. Och likväl är diamanten helt enkelt kristalliseradt kol, medan rubinen och safiren ingenting annat äro än lerjord i kristalliserad form, samt topas så väl som smaragd förnämligast håller kiselsyra och lerjord.

Källa: Internet Archive ·