Sida 234
Ädelstenarna
Ädelstenarnas egenskaper. — Verkliga ädelstenar och halfädelstenar. — Huru de förekomma. — Diamanten. — Hans kemiska natur. — Konstgjorda diamanter och andra ädelstenar. — Diamantfälten i Brasilien och Kaplandet. — Diaman tvaskningen. — Diamantpriset. — Svarta diamanter. — Karbonat. — De största kända diamanterna. — Korund. — Rubin. — Safir. — Spinell. — Sirkon. — Smaragd. — Smaragder från Santa-fégrufvorna. — Beryll. — Aqvamarin. — Topas. — Turmalin. — Granat. — Krysolit. — Turkos. — Opal. — Lasursten. — Malakit. — Flusspat. — Adular. — Labrador. — Rodonit. — Bernsten. — Bernstensfisket. — Bergkristall. — Bergkristallsfyndet vid Tiefengletschern i Schweiz. — Ametist. — Karneol. — Kalcedon. — Jaspis. — Agat m. m. — Ädelstenarnas slipning. — Mosaikarbeten. — Briljanter, rosenstenar, taffelstenar m. m.
Ädelstenarna lemna det mest talande bevis på skenets makt. Yi sky all beröring med det svarta, affärgande kolet, förakta den klibbande leran och trampa likgiltigt på kiselsanden i den uttorkade bäckfåran. Men diamantens gnistrande eld, safirens ocli rubinens glans samt färgspelet hos en topas eller smaragd förblända och tjusa oss. Och likväl är diamanten helt enkelt kristalliseradt kol, medan rubinen och safiren ingenting annat äro än lerjord i kristalliserad form, samt topas så väl som smaragd förnämligast håller kiselsyra och lerjord.
Källa: Internet Archive ·