Sida 53
och där stanna öfver sommaren, vill icke pastorn ens då fara till Visby?» — På en sådan fråga fanns icke mer än ett svar att gifva. Och, som jag redan nämnt, blef denna afton en vändpunkt i min lefnad. Under fem somrar, ända till »den stora förändringen» i mitt yttre lif, voro jag och de mina prinsessans gäster på Fridhem, och jag fick där erfara dyrbara, oförgätliga bevis af Herrens nåd och den ädla furstinnans godhet. — Mycket är härom att berätta, och skall i »dagboksbladen» anföras. Här må blott meddelas hågkomsterna af tre bland de många minnesvärda dagarna på Gotland.
1. Besök hos de fattiga.
Redan efter några dagars vistelse å Frid hem hade jag hunnit se, huru högt älskad och vördad prinsessan också här var af alla, som icke gått så långt i »läseri-hat», att de blifvit äfven liennes belackare. Och prinsessan förtjänade i sanning ali den varma, vördnadsfulla tillgifvenhet som kom henne till del. Hon var kärleksfull och god mot en hvar, ej blott mot sina närmaste och sina vänner, utan mot alla. — Och jag skulle snart få ett prof på, hur rent af förundransvärd äfven hennes ödmjukhet var.
En dag fick jag af prinsessan den frågan, om jag ville åtfölja henne på ett besök i hennes fattighus i Ve-sterhejde församling. Naturligtvis antog jag med intresse och tacksamhet detta förslag.
Källa: Project Runeberg ·