Sida 105
skiljer vår jord från de närmaste planeterna! Många människor ha till fots på jorden tillryggalagt en lika lång sträcka som den, hvilken skiljer oss från månen! . . . Trettio jordklot, lagda bredvid hvarandra, skulle räcka till för att bilda en bro, som skulle förbinda de båda världarna sins emellan.
Denna stora närhet gör, att månen af alla him-melskroppar är den af oss bäst kända. Man har uppritat hans geografiska * eller, riktigare sagdt, selenografiska ** karta för mer än två århundraden sedan, först såsom ett obestämdt och osäkert utkast, därefter med flera enskildheter, och numera med en noggrannhet, som är fullt jämförlig med våra kartor öfver jorden.
Ingenting är sällsammare än månens berg, betraktade i teleskopet. Vid tiden för första kvarteret låter solen, som belyser dem snedt, deras former framträda och kasta fantastiska svarta skuggor bakom sig. Före första kvarteret liknar månskärans ojämna skifva flytande silfver, som sväfvar på aftonhimmelen. Stora och små ringar, grunda eller djupa, ofantliga eller rent af mikroskopiska, tyckas strödda i mängd öfver hela månens mark. Alla äro cirkelrunda, men synas elliptiska, då de befinna sig inemot kanterna af månklotet, som vi se i förkortning. Denna ringform är så öfverraskande, att de första astronomer, som iakttogo densamma i sjuttonde århundradet efter uppfinningen af kikaren, icke kunde tro sina ögon,
* Gaea, grekiska namnet på jorden. ** Selene, grekiska namnet på månen.
Källa: Project Runeberg ·
