Sida 221
två små stjärnor. Medan dessa senare rulla omkring hvarandra, rulla de båda två omkring den större lysande stjärnan. Inom dessa mångfaldiga system finner man de beundransvärdaste färgkontraster. I detta hänseende har man redan kommit därhän att kunna upprätta en katalog på nära ett tusen dubbelstjärnor med viss rörelse och upprita en karta på mera än tiotusen upptäckta dubbelstjärnor.
Bland de med hänsyn till sin fägring egendomligaste dubbelstjärnorna anmärka vi y i Andromeda, som är orangegul och smaragdgrön, /? i Svanen, som är guldgul och safirblå, a i Herkules, orangegul och marinblå, a i Jakthundarna, guld- och syrenfärgad; Mizar i Stora björnen visar två bländande diamanter. Dessa stjärnor, som äro synliga för blotta ögat, äro lätta att fördubbla med tillhjälp af vanliga instrument. Fig. 68. Dubbelstjärnan γ i Jungfrun. Man kan bilda sig en idé om dubbelstjärnornas utseende i teleskopet genom de båda figurerna 68 och 69, af hvilka den ena (fig. 68) visar dubbelstjärnan y i Jungfrun, hvars båda stjärnor äro lika och af tredje storleken, och den andra (fig. 69) visar den af detta par genomlupna banan under en hel omhvälfning, som är 175 år.
Naturligtvis måste dessa kroppars banor växla på flerfaldigt sätt. Från nästan fullständiga cirklar Jämna de? alltefter den olika storleken af de båda
Källa: Project Runeberg ·