Sida 108
7
VIKTOR RYDBERG
lyckligt afvägda naturell, räddade honom från utsväfningar», tillägger Meijerberg.
Rydberg, som sålunda under denna tid fann sig rätt väl i kamratkretsen, torde i uppsluppet ungdomslynne icke ryggat' tillbaka för ett eller annat gladt tjufpoj k streck.*
Hans första Göteborgsvistelse fick en bråd afslutning, i sammanhang med den på sin tid öfver hela Sverige mycket omtalade Sandvall-Prytzska skismen, hvilken tog sig uttryck i tvänne uivali-serande Handelstidningar.
Sandvalls affärer voro alltjämt i oordning. Han kom till Göteborg med stora skulder, dem han med sin vanliga optimism hoppades kunna genom nva större företag blifva kvitt. Han utvidgade därför tidningen, lyckades också väsentligen öka dess afnämarekrets, men de betydligt stegrade kostna-
* Birger Schöldström förtäljer sålunda i sina skildringar »Mörkt och ljust», hurusom en dag i början af år 1850 kammar junkaren Pontins Stockholmstidning Morgonbladet, som brukade meddela »fashionable news» öfvèr den fina världens nöjen, innehöll en korrespondens från Göteborg om en lysande middag, hvilken skulle ha gifvits å Göteborgs börs, men som var en — fri fantasi, ett satiriskt gyckel af brefskrifvaren. Såsom talare nämndes, utom landshöfdingen, de största original och pekoralister uti staden; — de talade för konungahuset, fosterlandet, Gustaf Adolfs minne o. s. v. Denna korrespondens, som var en helt igenom kvickt genomförd drift med Morgonbladets »fashionable news» i dess egna spalter, väckte på sin tid kolossal uppmärksamhet och vardt ett grundskott i tidningens litterära snobberi. Schöldström yttrar, att »upp-hofsmannen var ocl\ förblef okänd». Emellertid bör det nu icke anses ogrannlaga att nämna, att del något grofkorniga skämtet härrörde från Viktor Rydberg och C. J. Lindskog. Äfven i de glada upptågen med den oförliknelige pekoralisten och storätaren Carl Magnus Bäcklund och hans »Utflykter på Parnassen» (jmfr Schöldströms »Förbiskvmtande skuggor ) var Itydberg en deltagare.
Källa: Project Runeberg ·
