Sida 162
1 ö4 VIKTOR RYDBER(i
att lämna spår efter sig, såsom så många andra? Den tanken grep honom nog i hans tysta stunder, då han hängaf sig åt kontemplation och drömde sig fjärran från den jord, där han just icke ännu fått pröfva mycken lycka, och stundom försjönk i en viss panteistisk stämning af människans uppgående i allnaturen.
Rydbergs framtid var alltjämt osäker och höljd-i moln. Han ville icke åter begifva sig till Lund utan att ha tillräckliga subsistensmedel oclvpengar att betala sina skulder. Det framgår af ett bref från Liberg till Rydberg i maj 1853, att denne funderat på att då resa ner till Lund för att taga preliminärexamen, men det vore nu för sent — skrifver vännen — ty anmälan till denna examen vore längesedan gjord. Samma år något tidigare skrifver Carl Rydberg, att det vore Viktors mening att »med årets slut» ända sin akademiska bana, sedan auskultera i Göta hofrätt och därefter bosätta sig i Göteborg. På vintern samma år skrifver han, att Viktor ännu vore på Känsö, emedan han af koleran blifvit hindrad att resa till Lund. Som maren 1854 meddelar brodern, att Viktors gamla skulder hängt svårt efter honom, så att han, »oaktadt god lön, på två års kondition ej kunnat spara en styfver», men genom syskonens hjälp och egen sparsamhet vore han nu ändtligen skuldfri. Af-skräckt genom erfarenhet, ville han dock ej resa till universiletetNiitan kontanter, men då han önskade ombyte af vistelseort, hade brodern, som då var underlärare under Thorsten Rudenschöld i Otter-stads skola fi ära Lidköping, skaffat honom en fördelaktig informatorsplats i samma trakt, hos kapten
Källa: Project Runeberg ·
