Sida 188
2 7 G
VIKTOR RYDBERG
Ett år senare heter det: »Mina inkomster äro goda och blifva till nästa år ännu bättre, då jag erhåller äganderätt till en liten del af Handelstidningen.»*
Till sin Lundavän Fredrik Braune skrifver ban (1857) skämtsamt, att ban af det outgrundliga ödet blifvit inkastad på en bana, där han visserligen själf befinner sig mycket r väl, men, tillägger han med en viss ironi mot lundakonservatismen:
»hvilken tydligen tenderar till samhällsupplösande, revolutionära, socialistiska, kommunistiska, ja rent af anarkistiska mål och därför af hvarje god Lundaakademikus måste betraktas med en illa dold fasa. Ty 'Härbergets' tider äro nämligen redan längesedan förbi, det var olyckligtvis revolutionärt; äfven den Thomander-Reuter-dahlska studenttiden är förbi; den var olyckligtvis äfven revolutionär, äfven den lilla efterdyningen, den Talis Ovalis-Afze-Andersson-Thoméeska tiden är förbi, den var olyckligtvis också revolutionär; men nu är lyckligtvis de gigantiska molluskernas gyllene period!»
Och månne publicistens kall var så oförenligt med hans lynne? Idealt sedt hade det väl varit lyckligast för Rydberg som för hvarje annat snille på diktkonstens eller vetenskapens område att uteslutande ha fått ägna sig åt diktning och forskning utan några yttre band. Men villkoren i vårt land äro nu en gång icke sådana, att detta beskäres en obemedlad man, åtminstone icke förr än han nått berömmelse. Dessutom torde det nog hända, alt vissa yttre dagliga arbetsplikter äro till gagn för
* Det var då 1858 "Handelstidningens bolag" bildades med 300 aktier, som Rydberg blef ägare till 5 af dessa.
Källa: Project Runeberg ·
