Sida 191
VIKTOR RYDBKRG SOM PUBLICIST 1 Hi»
år vill jag betrakta tiden lill 1802, då ban utgifver »Bibelns lära om Kristus», hvilket arbete gör epok i lians författareskap och i viss mån i hans lif. Denna period, 1855—1862, omfattar tillika vid sidan af det dagliga tidningsarbetet, sådana skönlitterära alster som allmogehistorien »De vandrande djäknarne» (1856), romanerna »Fribytaren på Östersjön» (1857), »Singoalla» (1857) och »Den siste Athenaren (1859), äfvensom några lyriska dikter (visserligen först offentliggjorda 1863); vidare ett ej ringa antal uppsatser i religiösa, teologiska och kyrkliga frågor, som kunna anses utgöra förberedelser till »Bibelns lära , enstaka litterära artiklar samt en serie resebref från Norge.
Under samma period falla ock hans medarbetarskap i skämttidningen Tomtebissen, hvilken utkom 1857, samt hans text till arbetet »Göteborg och dess omgifningar» (1859).
Fastän Rydbergs medarbetarskap i ofvan nämnda lilla göteborgska skämtblad icke väger tungt i hans litterära alstring, så är det dock långt ifrån utan intresse. Här har han med skämtar-maskens frihet, stundom ock med de bjärta och starka ord, som sedan gammalt varit skämtaren tillåtna, uttalat sig om mångt och mycket som låg honom på hjärtat, och dessa hans uttalanden hafva ofta en mer personlig prägel än hans öfriga skrifter från denna tid. Så ledigt och uddigt än skämtet ofta är, märker man nästan alltid, att det ligger allvar på bottnen; ej sällan händer det, att detta allvar porlar upp till vtan.
Utgifvare af Tomtebissen, som utkom två gånger i månaden, voro bissarne »Nisse» och »Puck», hvilka
Källa: Project Runeberg ·
