Sida 196
2 7 G
VIKTOR RYDBERG
skröpligheten, ursäktas. Men lika oangenämt det är att från pietistens mun enskildt eller offentligt, höra utgå dessa hårda domar, om ock klädda i än så lena termer, öfver teatern, lika stötande blir det, att från scenen se upprullade sådana tidsbilder där sanning och lögn äro så blandade om hvartannat. Utrymmet medgifver oss ej att närmare utveckla vårt omdöme. Vare det nog sagdt till förf:ns behjärtande-, att han förstår ganska litet af hvad religiöst lif angår, om han tror att människan i världen kan uppehålla sig med blott detta egenrättfärdiga, skrytsamma trotsande på egen heder och förträfflighet, eller då han betraktar hvarje andlig väckelse såsom vantro eller vansinnè. Denna falska uppfattning blir |nnu betänkligare, då förfin dömer alla som predika denna lära om »väckelsen», såsom skrymtare och bedragare, utan att modifiera påståendet med ett enda undantag. Då Eugene Sue tecknade jesuitismen, vågade han ej förneka tillvaron af ärliga svärmare, som predikade läran af helig ifver; icke ens ett sådant medgifvande har vår författare velat inrymma. Vi skulle mot förfrn kunna vända samma uppmaning som -vi bruka ställa till läsarne' att icke låta skiljaktigheterna i åsikter, i dogmer verka på omdömet öfver de sedliga motiverna, utan fastmera låta kärleken ena alla sådana skiljaktigheter. Men ett sådant tal vinner icke gehör hos sinnen upptända af mer eller mindre helig ifver för att utbreda den mening, som man anser vara sann eller bekämpa den man anser falsk. Striden måste sålunda ha sin gång; de måste bekämpa hvarandra dessa anhängare af hvad å ena sidan kallas 'kristendomen mot otron och gudlösheten', samt å den andra 'sanningen och förnuftet mot vantron och skrvmteriet'. Vår nu anmälda pjes är en ny kämpe i denna strid, som med hvarje dag antager"en allt större utvidgning.»
Källa: Project Runeberg ·
