Sida 294
32 6
VIKTOR RYDRERG
Något liknande ville förf:n föreslå för Sveriges försvar. Det vore ej meningen att bygga på en i hast samlad oorganiserad folkarmé, lifvad måhända af fosterländska känslor, men utan disciplin och krigisk utbildning. Väl satte förf:n betydelsen af den fosterländska hänförelsen högt, men han insåge lika klart som någon, att militärisk organisation och vapenbildning voro nödvändiga villkor. Hans förslag ginge i korthet därpå ut att Sveriges landtförsvar, som för närvarande omfattade föga öfver 3 procent af befolkningen (omkring 36,000 man indelta och värfvade trupper samt omkring 80,000l man beväring), skulle i sig upptaga inemot 12 procent af befolkningen och därigenom förfoga öfver en st»yrka af 400,000 man.
Hans beräkning vore nämligen, att armén skulle bestå af 36,000 män stamtrupper, beväringen, som när vissa ändringar i kassationen vidtagits skulle bestå af 100,000 'man, och landtstormen (till 50:de året), som skulle beräknas till 260,000 man.
Men såsom alla truppernas gemensamma grundval ställer han den scenska ungdomens fysiska och militära uppfostran redan innan den inträdde i beväringsåldern. I denna ser Rydberg sitt förslags kärnpunkt.
Och han påvisar nu i detalj, huru detta enligt hans tanke borde genomföras — med sidoblickar på andra lands militära förhållanden, bl. a. Frankrikes och Schweiz'.
I parentes framhåller förf:n, att med den fysiska vården af handtverkeriernas, fabrikernas och den öfriga till kroppsarbete använda ungdom vore förenadt ett viktigt statsproblem, som i länder där fabriksväsendet är utbildadt redan tagit regeringarnas och tänkande fosterlandsvänners uppmärksamhet i anspråk och på hvars
n
lösning man i tid bör tänka äfven här i Sverige, emedan
Källa: Project Runeberg ·
