Sida 293
POLITISKA FKA(iOI{
tigares humanitet. Efter ett påvisande af att Sverige måste låta alla stormaktsdrömmar fara, häfdar Rydberg kraftigt att det gällde att låta landets inre politik och existens vara oberoende af stormakternas debatter och beslut, af deras enighet eller oenighet, af deras medlidande eller ömsesidiga afund. Det gåfves stater af ringa omfång, hvilka måste åtnöja sig med ett sådant beroende, emedan de voro ur stånd att befria sig från detsamma. Men för dem, som möjligen kunna, vore det ovärdigt att icke göra det, och deras öde vore af dem själfva framkalladt, af dem själfva besegladt, om deras namn en gång befunnes utstrukna ur de fria folkens gyllene bok. Hade svenska nationen i detta hänseende ett tryggt medvetande? Ägde hon i sin barm den lugna känsla, att hon gjort nog eller gjort hvad hon förmått för värnande af den framtid som Gud förtrott åt hennes egna händer'?
Härpå svarar Rydberg, att i trots af allt större och större offer för försvarsverket vore Sverige icke lugnt.
Det nuvarande försvarssystemet, som låter vårt oberoende hvila på tre procent af befolkningen, må vara afpassadt efter krigskonstens fordringar och vår förmåga alt tillfredsställa dem; men då vore denna krigskonst och detta system systemet och konsten att göra ett land värnlöst, förråda det åt fienden, medan det öfverflödade af män och järn och fosterländsk hänförelse. Men det vore vårt eget fel, om vi bibehölle vårt försvarsverk i detta skick eller utvecklade det ytterligare i den riktning, som gjorde största delen af dessa krafter obrukbara i nödens stund. Vårt försvarsverk rätt ordnadt kunde göra Sverige till en stormakt, väl icke offensivt, men i defensivt hänseende. I Schweiz med endast 2}, millioner invånare hade man ett exempel på en defensiv stormakt.
ID. — V. Rydberg. 1.
Källa: Project Runeberg ·
