Sida 300
VIKTOR R YL) B KR fi
alt nationer utan att göra förtvifladt motstånd läto ett så främmande väsen som ett för dem obegripligt språk intränga i deras lagväsen, deras gudstjänst, deras skolor samt sålunda motverka deras fria utveckling på egen och naturlig grundval.»
Efter några ord om den latinska kulturen i Sverige under medeltiden--, om hur det latinska språket tog i besittning alla bildningselement och lät det nordiska tungomålet föra en tvinande tillvaro hos det egentliga folket samt med framhållande af den betydelse reformationstidens bibelöfversättningar ägt lör det svenska språklifvet, fortsätter Rydberg:
»Och detta medeltidsväsende, en smula renoveradt under den s. k. renässanstiden, har man behagat kalla en klassisk grundval för undervisningen! Detta är i sanning naivt. Det påminner om medeltidens fromma tro på Gesta Romanorum , en bok som föregifver sig vara en historia om det antika romarfolket, men i hvilken munkar, besvansadc djäflar, pedanter, trollkarlar och sluskige rof-riddare uppträda i stället för Gracchernc, Cato och Cæsar.
Vi vilja emellertid icke disputera om ord. Ingen makt på jorden kan hindra en människa att med klassisk uppfostran förstå en ynglings uppfostran med gram-matica latina i ena handen och Cornelius Nepos i den andra. Mon ej heller kan någon makt på jorden bestrida, att om vi med grekernes exempel för våra ögon ställa vår uppfostran på den sköna grundvalen af på en gång nationell och allmänt mänsklig utbildning, vi då äfven hafva de bästa utsikterna att hinna det mål, som mèd all uppfostran .afses, och hvilket grekerne med så förvånande instinkt fattade: att bilda enkla, kraftfulla,
Källa: Project Runeberg ·
