Sida 496
490
VIKTOR RYDRF.RG
läraren vicomten, bad om ursäkt för sin utländska brytning, ehuru ban väl förstod svenska, och berättade för sina Stockholmsvänner på det mest fängslande sätt om sina resor i alla möjliga världsdelar. Än hade han sett lotusblommor på Ganges-floden, än förts af paddlande negrer »under entonig och dock romantisk sång» på- Senegalfloden, än ätit fårkött i Australien, än pröfvat ödets skiftningar i Amerikas Förenta stater och än upplefvat romantiska kärleksäfventyr i det solbelysta Spanien. Man lyssnade uppmärksamt till den ädle vicom-tens berättelser, som han med oförliknelig talang förstod alt förtälja. Den spelande fantasien, vppig i sina utväxter, gaf färg och prakt åt äfven cje påtagligaste oriinligheter. Några år senare kom Krook till Göteborg för att anställas å telegrafbyrån. Där mötte ban händelsevis vicomte d'Aubry, och blef naturligtvis mäkta förvånad, då denne för honom presenterades såsom hans förman, telegrafkommissarien Sigfrid Nyberg, son till en gammal kapten vid Uplands regemente, nu postmästare-i Strömstad. Men den forne vicomten hälsade sin nye kamrat på ren svenska, utan ringaste bryderi, som en gammal bekant. Den utländska brytningen hade han lagt bort, men sitt utländska yttre bevarade ban och sökte bibehålla sin sydländska hy genom att halfva dagar i sommarhettan låta sig solstekas på Ramberget. Och han var alltjämt samme oförbätterlige Münchhausen, som lät fantasiens klängväxter fritt frodas:
»Har ni aldrig hört min historia, då jag var i orkestern hos Bamum?» — frågade han t. ex. en kväll sina
Källa: Project Runeberg ·
