Sida 501
DET LITTERÄRA. GÖTEBORG 1X55 — G2 40f>
i samklang med Rydbergs egei sinnelag: bans trofasthet både mol idéer ooh vänner.
En annan skald som någon tid — 1857 vistades i Göteborg och dess omnejd, var »Afze», den käcke, frihetsvarme studenten och krigaren, löjtnant Anders Johan Afzelius (född 1817, död 1865), brorson till Arvid August Afzelius och son till den Tullia Bruhn, som lärde sin svåger melodien till Näckens polska. Han hade, som ban själf sjungit, varit »kastboll för mången by , liade tillhört den Talis Qualis'ska tiden i Lund (jmfr sid. 186) och varit en bland den tidens ypperste studentskalder, ömsom sjungande friska studentkväden, såsom 1845 års präktiga visa, ömsom mera Bvroniskt dystra dikter, ömsom populära sånger, till hvilka än Otto Lindblad, än ban själf satt toner, t. ex. »Ensam du är ej, se vid din sida», »Be'n sommarn llytt sin kos och gles är lindens krona», »Gröna julle, halka lätt på vågen» ni. II. Han var en glödande skandinav, men ej blott i ord, utan ock i gärning.
»Det gäller! Vänner pröfvas i nöden. Bröder, eder vi lösa med lust! Sida vid sida med eder i döden skola vi kämpa en ädel dust!»
sjöng han och beseglade dikten med handling.
Som svensk frivillig stred han i 1848 års danska krig med utomordentlig tapperhet och dödsförakt och fick på slagfältet såväl dannebrogskorset som premierlöjtnantsgrad. Hemkommen ingick han i tullverkets tjänst och blef 1855 tullförvaltare i Simrishamn.
Källa: Project Runeberg ·
