Sida 500
404
VIKTOR RYDRF.RG
akademien prisbelönta dikter: Saimi, en dikt ur Finnskogen, och det något känslosamma, men innerliga poemet Nödens barn, hvilket vid prisbelöningen fick varma vitsord af Atterbom, Böttiger och Beskow och sades »röja en natursångare, hvars enkla, djupt rörande klagan gick ur folkets bröst»*, hade han vid årtiondets midt bosatt sig i Göteborg, där han profvade slå sig fram dels som lärare vid Göthilda-skolan — jag har själf varit hans lärjunge — dels som litteratör; han offentliggjorde i Handelstidningen resebref och ett par följetonger: »Likmaskeraden» och »Sådan kan kärleken vara», liksom han var en mycket flitig medarbetare i de julkalendrar — ej mindre än tre, fyra stycken — som dessa år utgåfvos af göteborgske bokhandlare. Senare började han utgifva »Förposten, tidning för Majorna», men hade svårt att slå sig ut med sin familj och lämnade 18(59 Göteborg.
Rydberg möttes med honom i poetiska intressen. Båda voro bl. a. Bérangerbeundrare, och Rydberg anför i sin Bérangeruppsats en tolkning af Axelson, liksom han skrifver »En vandring i Norge» i form af resebref till honom. Ännu långt senare — i början af 1870-talet, då Rydberg såsom den berömde skriftställaren vistades vid riksdagarne i Stockholm — kunde man rätt ofta se honom, trogen gamla sympatier, sällskapa med den då halft glömde och något afsigkomne Axelson och på tu-manhand, exempelvis i »Norrbackas dunkla, susande skog», upplifva gamla minnen från ungdomsåren. Hos den gamle torftige litteratören fanns nämligen särskildt ett drag, hvilket ju lifligt stod
* Jmfr Ljunggren, Sv. Akad:s historia II: 203.
Källa: Project Runeberg ·
