Sida 108
108
VIKTOR RYDBERG
ligen afvunnit mig en tillgifvenhet af det slag, alt jag aldrig skulle kunna bli ond på honom, ty älskvärd är han med alla sina svagheter och snedsprång. I parentes vill jag tillägga, alt jag begagnade ett tillfälle att varna honom för en viss taburettaspirant, hvarvid jag fick ett svar, som var i hög grad karakteristiskt. Dock nog härom. Det var »ett äfventyr», och det är allt. Jag ångrar emellertid icke, att jag begaf mig till den där middagen, ty dylika saker äro roliga att erinra sig.»
Riksdagarna 1871.
När Rydberg uppreste till lagtima riksdagen 1871 var hans ställning till partierna ej obetydligt ändrad. Handelstidningens tyskvänliga ställning under fransk-tyska kriget — hvarom mera längre fram — hade föranledt skarpa hugg mellan denna tidning och »intelligensorganen» i hufvudstaden, som alla stodo på franska sidan, och detta torde i ej ringa mån ha medverkat till att Rydberg vid ankomsten till hufvudstaden 1871 intog en spänd ställning till dessa kretsar och deras meningsfränder.
Afgörande för hans förändrade politiska hållning var dock försvarsfrågan, där ban, i likhet med Hedlund, var en afgjord motståndare till det kungliga förslaget och på denna grund kom att intaga en ställning vid sidan af bönderne, en ställning, som under riksdagens lopp blef allt intimare.
Förhållandet var, som bekant, att Adlercreutzska regeringen med Abelin som krigsminister under intrycket af de stora krigshändelserna 1870—71 åter
Källa: Project Runeberg ·