Sida 205
»ETT OCH ANNAT»
'205
och i en uppsats om den utmärkte roddaren Ren-forths plötsliga död af öfveransträngning påminner han om den skildring man på skolbänken läste hos Vergilius och tolkar dennes verser:
»Blottade glänsa i solens ljus de täflandes skuldror. Trängtande fylla de bänkarne re'n med armen vid årån; trängtande vänta de blott signalen. I klappande hjärtan åtråns ifver att vinna beröm förenas med fraktan. Knappt uppstämmer trumpeten sitt ljud, förr'n alla de rusa, utan dröjsmål, hvar från sin gräns. Till skyarne höjas sjömansrop: skum fräser i sundet för svängande armar, vågen på en gång klyfs af alla, och hela dess yta remnar, af årån klyfd och af trefaldt tandade bogar. Ej med så hastig fart tvespannade vagnarne fly från skranket med vingade hjul, i täflan på dammiga fälten; så körsvennen ej tvingar sitt spann, då med vågiga remmar länden han slår och lutar sig fram med svängande gissel. Handklapp, bifallsrop, åskådarnes muntrande röster skalla kring skogarnes vidcl, och gnyt från stränderna stiger till kringslutande berg och föres tillbaka i genljud.»
Just emedan han älskar kroppsöfningar, varnar ban mot »den atletiska dressyren, som i enskilda fall drifvits till orimlig höjd vid de engelska universiteten».
»Men äfven där ser man ojämförligt flere, som bristen på kroppsöfningar gjort till sjuklige unge gubbar, än sådane, som genom atletikcn lidit skada.
En ensidig och öfverdrifven ansträngning af de intellektuella förmögenheterna medför i själfva verket samma faror. Den intellektuella atletiken har skördat flere offer än den kroppsliga, men de förra iakttagas
Källa: Project Runeberg ·