Sida 738
7r,4
VIKTOR RYDBERG
var icke lätt att hålla borta de skaror, hvilka begärde tillträde, hvar och en med sin lilla plåga, utan att beakta, att han också hade något han ville uträtta.
Så flyttade han — som först haft bostad vid Sturegatan n:r 13, senare vid Karlavägen n:r 1 B, hörnet mot Engelbrektsgatan, och som vintern 1889—90 bott på fru Helene Bergs egendom å Södermalm, Heleneborg — sistnämnda år till sitt eget hem, Ekeliden på Djursholm.
o
Ar 1892 i maj skref Rydberg följande för hans lefnadsförhållanden upplysande bref till Birger Schöldström, med anledning af att han från denne mottagit en subskriptionslista å ett af tredje person förberedt litteraturhistoriskt arbete med anhållan, att han å listan ville teckna sitt namn:
»Sällan jämrar jag mig. Här kommer likväl en liten jeremiad. Har man på mellanstunder slagit sig på att odla bekantskap med nervositet och otålighet, finner man nog, äfven om man dessemellan får vistas i paradiset, anledningar till klagolåt.
Under högskoleterminerna har jag att skrifva två föreläsningar, jag kunde gärna säga broschyrer, i veckan. Hvarje rad i dessa broschyrer är alstret af ett petigt arbete, emedan jag vill vara säker i mitt omdöme, där jag kan bilda mig ett sådant, och hvarken vill säga för mycket eller för litet. Därtill kommer besväret att förjaga tankesvärmar, som komma öfver mig vid snart sagdt hvarje detalj af de ämnen, jag har att behandla, men som måste tillbakaträngas, emedan de vilja drifva mig till höger och vänster om den raka linie, som jag måste följa, emedan hon är den kortaste och tiden är knapp och åhörarne måste framåt.
Källa: Project Runeberg ·