Aalberg

Aalberg [ālberg], Ida Emilia, finsk skådespelerska, född d. 3 Dec. 1858 i Janakkala socken, Tavastehus län, följde vid 16 års ålder sin okufliga håg för teatern och fick anställning vid finska teatersällskapet, utbildade sig 1878 (och 1880) under ledning af den berömda fru Marie Seebach i Dresden och uppträdde med ständigt växande bifall på finska teatern, bl. a. som Nora (i »Ett dockhem»), en af hennes glansroller. 1880 uppträdde hon på finska språket i Budapest, till ungrarnas stora förtjusning, 1882 i Petersburg och, efter en tids studier i Paris under Delaunay, 1884–85 i Kristiania, sistn. år en enstaka gång i Stockholm, såsom Ofelia (mot Rossi som »Hamlet»), och 1885–86 i Köpenhamn. Hon har sedermera spelat på flere främmande språk, bl. a. på tyska i Berlin 1890 (mot J. Kainz) och på svenska under en skandinavisk turné hösten 1894. Hon trädde 1887 i äktenskap med fennoman-ledaren jur. kand. L. Kivekäs (död 1893) och blef 1894 omgift med Ibsen-beundraren baron Alex. v. Yxkull-Gyllenband från Riga. Fru A. har eröfrat en rangplats bland samtidens allra främsta skådespelerskor. Hennes spel är på en gång högeligen naturfriskt och dramatiskt gripande, en uppenbarelse af modern, nervös konst, en säregen sammansmältning af naturalism och inspiration. Vilda passioner och själsqval återgifver hon kanske bäst; hon har ett outtömligt förråd af nervkraft och lidelse samt lefver helt i den rol hon framställer. Den tekniska sidan af hennes spel är glänsande: plastiken smidig, minspelet uttrycksfullt skiftande, deklamationen mönstergill genom klarhet och originelt funna nyanser. Bland hennes roller framstå vidare: Julia, Regina von Emmeritz, Syrsan, Adrienne Lecouvreur, Kirsti Fleming, Marguerite (i »Kameliadamen»), Schillers Maria Stuart och Ibsens Hedda Gabler.