Abailard [abälar], Pierre (äfven Abeilard och Abélard; Lat. Petrus Abælardus), skolastisk filosof och teolog; född 1079 i byn Palais i Bretagne. Han var en af medeltidens djerfvaste tänkare; men den ryktbarhet han förvärfvade hade snarare sin anledning i hans oroliga och vexlingsrika lefnad än i resultaten af hans vetenskapliga verksamhet. Fastän Abailard var född af adliga föräldrar, föredrog han de lärda stridernas ära framför krigarbanans. Han grundade redan vid unga år en egen skola och vann stort rykte såsom lärare. Men plötsligt afbryter han denna sin verksamhet för att lefva endast för sin kärlek. Han hade nämligen i Paris gjort bekantskap med den unga, för sin skönhet och bildning prisade Heloïse och för henne fattat den mest brinnande kärlek, hvilken hon å sin sida besvarade med samma lidelse. När Heloïses närmaste anförvandt, kanonikus Fulbert, sökte skilja de älskande, flydde de till Bretagne. Der födde Heloïse en son åt Abailard och vigdes i hemlighet till hans maka. För att icke stänga vägen för honom till kyrkans äreställen sökte hon likväl sedermera dölja denna förbindelse och uppkallade derigenom Fulbert till den hämd, som han på det skändligaste sätt utkräfde af Abailard. Af förtviflan gingo bägge då i kloster. Men klosterlifvets lugn öfverensstämde icke med Abailards oroliga lynne, hvarför han också flere gånger lemnade det för att åter egna sig åt lärarens kall. Under denna tid utgaf han flere skrifter, som ådrogo honom häftiga förföljelser från de ortodoxes sida. Först mot sin lefnads afton fick han, sedan han blifvit försonad med sina fiender, njuta någon ro. Han afled i S:t Marcel nära Châlons d. 21 April 1142. Efter [rättelse nf:ar0405] Abailards död utbad sig Heloïse hans lik för att en gång få hvila vid hans sida, och i början af detta århundrade flyttades bägges stoft till kyrkogården Père-Lachaise i Paris. -- I sina åsigter om treenighetsläran, hvilka högtidligen fördömdes på kyrkomötena i Soissons (1121) och Sens (1140), delade Abailard Augustini uppfattning, och i den stora strid om betydelsen af begreppen (universalia), som söndrade medeltidens tänkare, intog han en förmedlande ställning. En fullständig samling af hans skrifter utgafs i Paris 1849-59 af Cousin och hans biografi af Rémusat (Paris 1845). G. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Abailard
Ämne: Filosofer från antiken till 1800-talet · Filosofer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 13–14 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗