Åbo ärkestift, Finland, omfattar hela Åbo och Björneborgs län samt vestra delarna af Nylands, Tavastehus och Vasa län. Pastoratens antal inom ärkestiftet är 168, hvaraf 117 imperiella, 49 konsistoriella, 1 imperielt och konsistorielt och 1 patronelt. Kontraktens antal är 18. Ärkestiftet har sitt namn efter stiftsstaden, Åbo. Areal 72,975 qvkm. Folkmängd 987,492 pers. (1890). Benämning af ärkestift erhöll stiftet 1817. Ursprungligen omfattade Åbo stift hela Finland. 1554 afskildes derifrån Viborgs stift, hvilket dock sedermera några gånger, 1579–83, 1583–1618 samt 1712 och 1713, åter lades under Abobiskopens förvaltning. 1850 afskildes från stiftet norra Österbotten och Lappland, hvilka lades under det då bildade Kuopio stift. Under Finlands katolska tid stod Åbo-biskopen under Upsala ärkebiskops öfverinseende. Utom de i art. Finland (sp. 1313 o. f.) nämnda biskoparna från medeltiden äro från den nyare tiden att påpeka: Mikael Agricola (1554–57), Paul Juusten (1563–76), Ericus Erici Sorolainen (1583–1625), Isak Rothovius (1627–52), Johan Terserus (1658–64), Johan Gezelius d. ä. (1664–90) Johan Gezelius d. y. (1690–1718), Karl Fredrik Mennander (1757–75), Jakob Gadolin (1788–1802), Jakob Tengström (1803–32, ärkebiskop från 1817), Erik Gabriel Melartin (1833–47), Edvard Bergenheim (1850–84) och Torsten Ture Renvall (sedan 1884). A. G. F.
Nordisk familjebok · första upplagan
Åbo ärkestift
Ämne: Stift i Sverige och Finland · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 18 (1894), sp. 373 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗