Abranchiata, gällösa, zool., är ett ordningsnamn dels för maskar, dels för snäckor. Till de förra höra bl. a. daggmaskarne och de i våra färskvatten rätt vanliga små borstmaskarne (Naiderna); till de senare några skal-lösa snäckdjur, som krypa på tång, stenar o. s. v. i hafvet. -- Namnet antyder, att inga särskilda organ finnas utvecklade för respirationen, hvilken försiggår genom huden samt hos de nämnda maskarne jämväl genom den bakre delen af tarm-kanalen. F. A. S.
1. Abrantes [abrangt], Andoche Junot d', [rättelse nf:aa0005] marskalk af Frankrike, hertig af A., en af Napoleons mest fräjdade generaler, vanligen känd under namnet Junot, f. 1771. Han ådrog sig Napoleons uppmärksamhet vid belägringen af Toulon (1793), blef derpå dennes adjutant och följde honom på hans fälttåg så väl till Italien som till Egypten; utnämndes 1800 till kommendant i Paris, deltog i slaget vid Austerlitz och blef 1806 guvernör i Paris. Då hans uppförande på denna senare plats väckte Napoleons missnöje, sändes han 1807 till Portugal i spetsen för den truppstyrka, som skulle besätta detta land. Från staden Abrantes företog han mot Lissabon ett anfall, som till en tid förskaffade Frankrike öfvermakten i Portugal och honom sjelf hertigtiteln. Men då A. 1808 af Wellington tvungits att utrymma Portugal, föll han i onåd hos Napoleon, och från denna tid var hans lycka i ständigt nedan. Hans deltagande i fälttågen mot Österrike och Ryssland var utan någon större betydelse, och sedan han någon tid vistats i Venedig såsom guvernör öfver de illyriska provinserna, återvände han sinnessjuk till Frankrike, der han afled 1813.
2. Abrantes [abrangt], Laure Junot d', den förres maka, f. 1784, dotter till en rik köpman, Permon. Bosatt i Paris under revolutionen, slöt hon der en nära bekantskap med dåv. brigadgeneralen Bonaparte och hans adjutant Junot. Såsom denne senares maka spelade hon derefter en lysande rol inom det parisiska sällskapslifvet, öfverhopad för en tid af Napoleons ynnestbevis, hvilka dock snart förvandlades i onåd till följd af hennes gemåls olyckliga kapitulation i Cintra 1808. Efter Junots död, 1813, förbjöds hon att uppehålla sig i Paris, hvilket förbud hon samma år öfverträdde, i det hon återvände till Frankrikes hufvudstad, der hon slöt sig till Bourbonerna, då kejsarens penningeunderstöd uteblefvo. -- Laure J. är känd såsom författarinna till en del memoirer, hvilka, hållna i en lätt och behaglig stil, genom en mängd historiska notiser och anekdoter karakterisera Napoleon och revolutionstiden. Den förut firade hertiginnan af A. dog i största armod 1838.